Hållbarhetsguiden omfattar tre övergripande punkter. De handlar om att verka sjukdomsförebyggande genom exempelvis kost och motion, att minska överflödiga undersökningar och utredningar, samt att göra resurs- och energianvändningen grönare.
En stor del av råden för ett bättre klimat, sammanfaller också med goda hälsoråd till patienter. Det kan till exempel handla om kostråden. Mer grönsaker, nötter och frön, samt mindre rött kött, kan inte bara vara bättre för patientens hälsa – utan är miljömässigt också mer hållbara alternativ. Promenader och cykelturer framför bilkörning ger vardagsmotion och minskar koldioxidutsläppen.
– Vi försöker lyfta win-win-situationer. Det som gagnar hälsan här och nu – både för individen och för folkhälsan – gagnar också planeten och klimatet, säger Maria Wolodarski, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och ordförande för arbetsgruppen för klimat, hälsa och hållbar sjukvård på SLS.
– Det försöker vi belysa och sprida till kåren.
Det andra området som handboken berör, handlar om överflödiga utredningar och behandlingar.
– Jag arbetar på ett sjukhus, och där ser jag att det finns många överflödiga utredningar och – och det kan låta konstigt – onödiga behandlingar. Vi måste tänka på vad vi gör. Är allt nödvändigt och är det till gagn för individen, frågar sig Maria Wolodarski retoriskt.
Är det mycket som går på rutin?
– Det skulle jag säga.
Den punkten handlar också om kontinuitet i vården. Om patienterna träffar samma personal, till exempel har en fast läkare, tenderar det att leda till färre onödiga inläggningar.
Slutligen berör handbokens tredje princip läkemedel. Uppmaningen är egentligen ganska enkel: använd Läkarförbundets eller regionens riktlinjer kring förskrivning. I första hand kan icke-farmakologiska åtgärder övervägas. Om läkemedel behövs, ska man exempelvis tänka på att inte skriva ut mer än vad som beräknas gå åt. Om det finns flera medicinskt likvärdiga alternativ, kan man välja det med minst påvisad miljöpåverkan. I det rådet finns mer detaljerade rekommendationer, såsom hur läkare bör förhålla sig till pulverinhalation kontra sprej, icke-steroida antiinflammatoriska medel, med mera.
Maria Wolodarski menar att läkare kanske inte alltid inser sin potential i klimatarbetet, men att läkare bara genom sin hälsoprofession kan göra mycket. Det ligger också i linje med yttranden som Världshälsoorganisationen, WHO, och World Medical Association har gjort genom åren, om att läkare kan förena klimatfrågorna med sitt yrke.
På frågan hur duktiga vi är på miljöarbete i den svenska vården, menar Maria Wolodarski att det ser ganska spretigt ut i landet: mycket hänger på det enskilda sjukhuset, kliniken eller vårdcentralen.
– Det borde vara mer samordning. Det är ett stort problem, säger hon och påpekar att i Storbritannien är arbetet mer strukturerat med en central styrning inom NHS offentliga vård.
Hon nämner några goda svenska exempel också. I Värmland finns en »grön vårdcentral«, det finns hjärt–kärlkliniker i landet där man infört vegetarisk mat för patienterna, arbeten med att minska anestesigasers påverkan, och gynekologer som gått från engångsmaterial till återanvändningsbara.
– På vissa kliniker är det jättebra med initiativ och där man arbetar aktivt med frågan i vardagen.
SLS hållbarhetsguide bygger på ett kunskapsunderlag framtaget av Ida Persson Cofina i arbetsgruppen för klimat, hälsa och hållbar sjukvård, som i sin tur grundar sig i ett förbättringsarbete hon gjorde i Region Skåne. Handboken finns på Läkaresällskapets webbplats.
Läs mer om klimat- och miljöfrågor på Läkartidningens samlingssida.
(uppdaterad 2022-10-13)
