Redan i våras varnade Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo för de tuffaste löneförhandlingarna på flera decennier med tanke på den stigande inflationen. Då låg inflationen på 4,5 procent. Även om Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale i mars kallade inflationen för en utmaning var hon ändå hoppfull om reallöneökningar. Sedan dess har dock inflationen fortsatt att stiga. I september uppmättes den till 9,7 procent, avsevärt högre än Riksbankens mål på 2 procent. Och Sofia Rydgren Stale ser nu annorlunda på möjligheterna till en reallöneökning för läkarna.

– Det finns en optimistisk sida som tycker att det är klart att medlemmarna ska kompenseras för inflationen. Men rent realistiskt kommer det vara väldigt svårt att få till ett löneavtal som fullt ut kompenserar på kort sikt, säger hon.

Hon jämför med situationen på 1980-talet då lönerna ökade med drygt 8 procent årligen, vilket bidrog till att pressa upp en redan hög inflation ytterligare.

– Det finns en oro över att komma in i ogynnsamma inflationssnurror som leder oss tillbaka till en period med reallönesänkningar trots bra utfall procentuellt, säger hon.

Det är en bild som delas av flera andra fackförbund. Samtidigt skrev fem fackförbund inom LO i en debattartikel i SvD tidigare i veckan att deras medlemmar inte alltid ska behöva ta ansvar för att inte inflationen ska öka. De föreslår nu i stället ett särskilt ettårigt krisavtal för löneökningarna med lika stor summa för alla, oavsett om du är vd eller undersköterska. Och även inom Läkarförbundet testar man nya idéer. Flera läkarföreningar vill se att medlemmarna kompenseras för inflationen på andra sätt än rent ekonomiskt. I en motion till Läkarförbundets fullmäktige i höst föreslår de att förbundet lägger fokus på att förhandla till sig arbetstidsförkortning. Sofia Rydgren Stale vill ännu inte kommentera det förslaget.

– Vi är i full gång och planerar för vår avtalsrörelse, och vi kommer ha en demokratisk process för att bestämma exakt vilka yrkanden vi kommer att gå fram med 2023. Den processen vill jag inte föregå, säger hon.

Medan många andra kollektivavtal löper ut nästa år gäller för läkarnas del ett längre avtal, fram till 2024. Enligt det avtalet kommer nivån på läkarnas löneökningar nästa år att sättas enligt det så kallade »märket«, som bestäms av parterna inom industrin.

– Utifrån den rådande inflationen kommer inga sektorer få reallöneökningar under 2023, inte heller sjukvården och läkarna. Vi kraftsamlar för läkarnas avtalsrörelse 2024, då vårt mål är att säkra en reallöneökning för våra medlemmar över tid, säger Sofia Rydgren Stale.

Halvvägs igenom avtalstiden för läkarnas och Sveriges Kommuner och regioners huvudöverenskommelse är Sofia Rydgren Stale särskilt nöjd över att ha lyckats få igenom retroaktiva löneförhöjningar för förbundets medlemmar. Även om förhandlingarna gick i mål först i november 2020 gällde de nya lönerna från april månad, till skillnad från många andra yrkesgrupper. Hon är också stolt över att det beslutades att beredskap B, med en lägre ersättning, skulle fasas ut.

– Tyvärr ser vi att det inte har skett fullt ut på lokal och regional nivå. Det har inte blivit så stor effekt som vi hade hoppats.

På sina håll har dock en formulering om sparad jourkomp vållat ilska. Enligt gällande huvudöverenskommelse ska intjänad tid ges i pengar om den inte tagits ut som ledighet inom ett år. Läkartidningen har samtidigt rapporterat om läkare som dragits med tusentals timmar i sparad jourkomp som de gärna velat ta ut – men där bemanningssituationen satt stopp för ledigheten.

Är detta en formulering som ni skulle vilja ändra på i kommande avtal?

– Vi ville ha ett system där jourkomp i första hand ska ges som ledighet, eftersom vi ser att arbetsmiljön är väldigt viktig för våra medlemmar. Men skulle det visa sig att skrivningarna i våra avtal inte gynnar läkarna kommer vi ta med oss det.

Många läkare skulle ju gärna plocka ut sin jourkomp i ledig tid inom ett år om de bara kunde. Blir inte den här skrivningen problematisk då?

– Lösningen är ju inte att plocka bort skrivningen utan att rigga en verksamhet med de resurser som krävs för att läkarna ska kunna få ut sin ledighet som de så väl behöver.

Läs också: Läkarföreningar vill se kortad arbetstid när inflationen ökar

FAKTA

I november 2020 slöts ett fyraårigt avtal mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner, SKR, och Sobona om hur stora löneökningarna för läkarna ska bli år för år. För i år ligger löneökningen på 1,6 procent. Från 1 april 2023–31 mars 2024 ligger nivån på löneökningarna på det så kallade märke som fastställs av industrins parter. Det centrala avtalet mellan Läkarförbundet och SKR sätter dock bara ramarna för arbetet med löner, lokala avtal kan fortfarande ge högre utfall.