De nya riktlinjerna är de första i sitt slag och fokuserar på insatser som behövs i hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Socialstyrelsen betonar vikten av tidiga insatser, ibland innan diagnos, för att minska svårigheterna för personer med ADHD eller autism.

– Det är viktigt att börja ge stöd redan när behoven upptäcks, vilket kan vara på förskolenivå eller ännu tidigare, och att ge vård och stöd redan före en utredning och en eventuell diagnos, säger Mattias Fredricson, enhetschef för Socialstyrelsens nationella riktlinjer, i ett pressmeddelande.

I Sverige räknar man med att 5–7 procent av alla barn och 3 procent av alla vuxna har ADHD och att 1–2 procent av befolkningen har autism. Svårigheterna är i allmänhet livslånga.

Socialstyrelsen framhåller att kunskapen och medvetenheten inom bland annat hälso- och sjukvården om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat under senare år, men att det fortfarande råder en betydande ojämlikhet i landet vad gäller vård och stöd till personer med ADHD och autism.

I vissa regioner är det till exempel mycket långa kötider för att komma i kontakt md barn- och ungdomspsykiatrin. Det finns också grupper där funktionsnedsättningarna helt missas eller felbedöms, skriver Socialstyrelsen.

– Det är grupper i befolkningen som flyger under radarn. Det gäller personer med annat förstaspråk än svenska, äldre men även flickor och kvinnor, där svårigheterna upptäcks sent, säger Mattias Fredricson.

Förutom tidiga insatser och en jämlikare vård betonar Socialstyrelsen vikten av att få till stånd neuropsykiatriska utredningar utan fördröjning. Utredningarna ska vara individanpassade, genomföras av minst en läkare och en psykolog och leda till någon form av insats.

– Personer med ADHD eller autism och deras familjer ska inte själva behöva ta ett samordningsansvar, säger Mathias Fredricson.

Socialstyrelsen rekommenderar också psykologiska insatser som exempelvis psykoedukation – en utbildning för att hantera sin funktionsnedsättning, liksom kognitiv beteendeterapi. Även läkemedel som förbättrar uppmärksamheten och koncentrationen kan vara till stor nytta för barn och vuxna med ADHD, framhåller Socialstyrelsen. Vissa av ADHD-läkemedlen är emellertid narkotikaklassade varför de tidigare har erbjudits personer med beroendeproblematik i mindre omfattning. Här vill Socialstyrelsen se att läkemedlen kommer fler till godo.

– Det är angeläget att även vuxna och ungdomar med skadligt alkohol- eller narkotikabruk får en individuell bedömning och möjlighet till läkemedelsbehandling samtidigt med annat stöd, säger Mattias Fredricson.

I en artikel på DN Debatt skriver Socialstyrelsen att de föreslagna åtgärderna i de nya riktlinjerna kräver »tydliga satsningar« från regioner och kommuner – remisserna till neuropsykiatriska utredningar kan för vissa grupper bli fler och behovet av utredningar kan komma att öka.

Samtidigt räknar Socialstyrelsen med att om rekommendationerna följs kommer de i förlängningen att leda till minskade kostnader för samhället.

Läs även:
Åren går, ADHD består – äldre får sällan diagnos eller behandling
Den mörka sidan – ADHD vanlig vid substansbruk och kriminalitet
Behandling av ADHD hos vuxna