Både antibiotika på recept och på slutenvårdsrekvisition ökade under det tredje kvartalet i år, jämfört med tredje kvartalet 2021. Det visar nya siffror som Folkhälsomyndigheten sammanställt. Därmed fortsätter den svaga ökning som setts de senaste 1,5 åren.

Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens, har tagit fram tiopunktsprogrammet för att sprida de åtgärder som bedöms nödvändiga för att bromsa utvecklingen och spridningen av antibiotikaresistens i vården. Det kom första gången 2010 och handlade då egentligen bara om sjukhusvården. 2014 kom en uppdatering, vilken då även inkluderade övrig vård under regionens tak, såsom primärvården.

Nu har den andra revideringen gjorts i programmets historia, vilket bland annat lett till en uppdatering i Region Stockholms läkemedelsinformation Janusinfo nu i oktober. Den här gången utvidgas området ytterligare, och Strama rekommenderar att programmet tillämpas också på kommunala boenden.

En annan förändring är att 2022 års uppdatering fokuserar lite mer på smittspridning. Det handlar bland annat om hygien och vaccination av vårdpersonal, men även vårdplatser.

– Vi skriver att det ska finnas tillräckligt med vårdplatser på sjukhuset, berättar Thomas Tängdén, infektionsläkare i Uppsala och ordförande i nationella Strama.

– Det är nytt och en konsekvens av att vi ser att platsbrist och patienter som blir liggande i korridorerna är en patientsäkerhetsrisk som kan driva på risken för vårdrelaterad infektion. Och i längden driver det på antibiotikaförskrivningen.

Som en konsekvens av pandemin trycker också Strama på behovet av adekvat skyddsutrustning i sjukvården. Det skyddar inte bara mot virusspridning utan också resistenta bakterier.

När Strama bildades på 1990-talet jobbade organisationen främst mot primärvården och att minska förskrivning av luftvägsantibiotika till huvudsakligen små barn.

– Men på sjukhusen har vi inte lyckats lika bra; förskrivningen har inte minskat. Vi använder väldigt mycket onödiga antibiotika och det är långa behandlingstider, säger Thomas Tängdén.

Har antibiotikaanvändningen rentav ökat där?

– Det är svårt att säga. Vi ser ingen minskning, men å andra sidan minskar antalet vårdplatser hela tiden. Så de som ligger inne blir i snitt sjukare och har större behov av antibiotika.

I programmets tredje punkt, som handlar om att antibiotika ska användas rationellt, trycker därför Strama på de så kallade antibiotikaronderna. De förekommer på några sjukhus runtom i landet, där man antingen identifierat kliniker med hög förskrivning, eller som man tycker har förbättringspotential. Läkare från Strama lokalt, minst en infektionsläkare, går under en period igenom alla patienter på en avdelning två gånger i veckan och ger förslag om antibiotikaanvändningen.

– Dels blir det en individanpassad rådgivning för patienterna, dels blir det en vidareutbildning för läkarna på den avdelningen, säger Thomas Tängdén.

Han berättar också att det har varit svårare för Strama lokalt att få tid och resurser till sitt arbete efter pandemin. Det kan bero på ansträngda personalresurser i pandemins kölvatten, och att arbetet inte fullt ut lyckats komma i gång igen efter pandemiuppehållet.

Därför tycker Strama att det är extra viktigt att tiopunktsprogrammet uppmärksammas. Nätverket vill också att det kommer in mer formellt i kunskapsstyrningen, och diskuterar frågan med Sveriges Kommuner och regioner, SKR.

– Vi är tydliga med att det här inte är ett problem bara för infektionskliniken – det här är ett problem för hela sjukhuset; cancerbehandling, nyfödda barn, kirurgi med mera, säger Thomas Tängdén.

Tiopunktsprogrammet finns på Stramas webbplats.