Västernorrland åter i normalläge – för första gången sen april

Bemanningssituationen inom hälso- och sjukvården har successivt förbättrats under hösten, uppger Region Västernorrland i ett pressmeddelande. Därför återgick regionen under onsdagen till normalläge. Västernorrland har pendlat mellan stabs- och förstärkningsläge väldigt länge. Den särskilda regionala sjukvårdsledningen, RSSL, har varit i drift sedan slutet av april.

– Nu är vi ett läge där belastningen i vården på grund av covid-19 minskar samtidigt som de flesta verksamheter rapporterar ett alltmer stabilt bemanningsläge. Den samlade bedömningen från hälso- och sjukvårdens ledning är därför att vi nu kan återgå till normalläge, säger Kjell Norman, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör, i ett pressmeddelande.

Trots normalläget uppges sjukvården i regionen, och då särskilt Sundsvalls sjukhus, ha fortsatt stora problem.

– Vi har fortfarande ett ansträngt läge inom delar av hälso- och sjukvården främst på sjukhuset i Sundsvall, vilket vi jobbar hårt med för att lösa genom olika åtgärder. Majoriteten av dessa frågor kan dock hanteras i ordinarie linje- och mötesstruktur, säger Kjell Norman.

Han betonar att sjukvårdsledningen i regionen noga följer utvecklingen.

– Om situationen avseende covid-19, eller bemanningsläget, drastiskt försämras har vi god beredskap för att snabbt aktivera stabsläget igen.

Att vara så länge i förhöjd beredskap är exceptionellt, sa Hanna Wahlund, stabschef i Region Västernorrland, tidigare till Läkartidningen.

– Vi har behövt ha den här strukturen för att kunna fatta snabba beslut. Det är ett väldigt effektivt sätt att samla olika nivåer och kompetenser på en beslutande nivå.

Under 2020 och 2021 har regionen också haft den särskilda sjukvårdsledningen aktiverad i princip hela tiden på grund av pandemin.

Sundsvalls sjukhus riskerar, som Läkartidningen tidigare berättat, att få betala 15 miljoner kronor till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Tillsynsmyndigheten har krävt att Sundsvalls sjukhus ska ha 291 disponibla vårdplatser. Ett krav som skulle vara uppfyllt 30 september i år. Kjell Norman har tidigare uppgett att sjukhuset inte når det målet. Han har även varit tydlig med att han, trots detta, inte tycker att Ivo ska gå vidare med vitesföreläggandet.

– Vi har jobbat stenhårt för att försöka genomföra det som vi, tillsammans med Ivo, ser som den rätta vägen, men inte lyckats. Då ska det ändå tas 15 miljoner av skattemedel för att betala vite. Jag ser inte att det här hjälper oss, sa han på en presskonferens tidigare i höst.

Ivo har sagt att myndigheten ska följa upp de åtgärder som Region Västernorrland vidtagit och därefter göra en bedömning. Någon besked om hur det blir med vitet har ännu inte kommit.

Ett liknande viteshot hänger över Sunderby sjukhus i Region Norrbotten och Akademiska sjukhuset i Region Uppsala. Akademiska sjukhuset har dock överklagat vitesbeslutet och kammarrätten i Göteborg ska pröva saken.

När det gäller Sunderby sjukhus gjorde Ivo en oanmäld inspektion på sjukhuset den 13 oktober och hade ett uppföljande möte med representanter ur verksamhets -och regionledningen dagen efter. Nu sammanställer Ivo det materialet, enligt Moa Bjerner, som är regionchefläkare i Norrbotten.

»Med andra ord finns inga ytterligare beslut tagna av Ivo i frågan ännu, och vi vet inte säkert när det kommer eller om Ivo beslutar sig att i nästa steg gå vidare med ärendet till förvaltningsrätten», skriver hon i ett mejl till Läkartidningen den 19 oktober.

Läs också:
Skillnader i regionernas syn på beredskapslägen inom sjukvården
VGR: »En brist i vardagen ska inte behöva leda till ett beredskapsläge«
Regionöverläkaren Lisbet Gibson: »Ovant med normalläge i Jämtland«
»Västernorrland är kanske den region som har det allra värst«
Ivo hotar Västernorrland med 15 miljoner i vite för vårdplatsbrist