Den svenska marknadssituationen för antibiotika är ansträngd, konstaterar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket i en gemensam slutrapport till regeringen. Rapporten är resultatet av ett uppdrag från den tidigare regeringen om att kartlägga och komma med förslag på åtgärder för att stärka tillgången till äldre antibiotika.

En kartläggning som de tre myndigheterna har gjort visar att den globala marknaden för antibiotika har minskat kraftigt de senaste tio åren. I Sverige har försäljningen minskat med 27 procent sedan 2010, vilket främst beror på en lägre användning inom öppenvården.

Men trots en minskad användning, och många bristsituationer, har utbudet av antalet antibiotika i Sverige ökat under samma period, visar kartläggningen. Oroande för den fortsatta tillgången är emellertid att flera av dessa har en relativt låg användning – och försäljning – vilket ökar risken för att de avregistreras och försvinner från marknaden.

I rapporten konstaterar myndigheterna därför att det behövs starkare ekonomiska incitament för att läkemedelsföretagen ska fortsätta tillhandahålla dessa antibiotika.

– Den grundläggande utmaningen är att kombinera vårdens behov av ett brett sortiment och en restriktiv användning med läkemedelsföretagens krav på lönsamhet, säger Peter Skjöld, projektledare på TLV, i ett pressmeddelande.

Till skillnad från många andra läkemedel där uppdaterade och förbättrade varianter med fördel ersätter gamla sorter har äldre antibiotika, där marknadsexklusiviteten gått ut och det finns generika, ett stort värde. Ett större utbud av antibiotika ger bättre behandlingsmöjligheter och bidrar till att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier. Dessa äldre antibiotika är dock ingen ekonomisk kassako för läkemedelsföretagen.

Myndigheterna föreslår därför att läkemedelsföretagen ska kunna begära ett högre pris för vissa förpackningsstorleksgrupper inom periodens vara-systemet och att den årsavgift som nu finns för antibiotika tas bort.

Företag ska också kunna ha gemensamma förpackningar i de nordiska länderna för att på så sätt skapa en större marknad.

Dessutom vill myndigheterna se en »fördjupad« utredning och pilottestning av en ny ersättningsmodell. Med denna ska företagen få en fast årlig ersättning för att säkerställa att det finns ett buffertlager av ett antal i förväg identifierade antibiotikaprodukter.

I rapporten konstaterar myndigheterna att det nu »är läge för staten att vidta åtgärder«.

– Antibiotikan är avgörande för svensk sjukvård och för svenska patienter. Det behöver bli enklare och mindre kostsamt att behålla produkter på marknaden och därmed förebygga att kliniskt värdefulla antibiotika försvinner från Sverige, säger Katarina Lönnquist som är Läkemedelsverkets projektledare i arbetet med regeringsuppdraget, i pressmeddelandet.