Sylf Stockholm: »BT måste ses som en randning inom ST i stället«

Under 2021 utlyste Region Stockholm 30 BT-tjänster, och ytterligare 50 stycken i år. Den första kullen gick i mål i augusti, och regionens utvärdering visar att BT-starten överlag har fungerat bra. Alla utom tre läkare har hittills uppnått BT-målen på ett år.

– Vi har valt en jättespretig grupp med flit. Vi har skapat otroligt många BT-platser på kort tid och det har gått jättebra för våra BT-läkare. Vi är väldigt nöjda, säger Caroline Barner, som varit projektledare för införandet av BT i regionen.

Hon lyfter särskilt fram handledningen.

– BT-läkarna säger att de har fått tillräcklig feedback. Och huvudhandledarna som varit med om slutbedömningarna säger att de fått tillräcklig information för att bedöma BT-läkarna.

Andra framgångsfaktorer har varit att göra en noggrann bedömning av läkarna och lägga upp en individuell utbildningsplan, liksom att följa den enskilda läkarens kompetensutveckling via digitala BT-portföljer.

– Det har gjort att vi snabbt kunnat reagera och sätta in åtgärder om någon inte följer sin inlärningskurva. Det är viktigt eftersom det är så kort utbildningsperiod med många olika placeringar och 18 delmål som ska uppnås, säger Caroline Barner.

Sveriges yngre läkares förening, Sylf, i Stockholm, beskriver också BT-starten som lyckad.

– Både verksamheterna och BT-läkarna är väldigt nöjda. Det är glädjande, säger Maria Belikova, som är AT-läkare vid Karolinska universitetssjukhuset och Sylf-ordförande i Stockholm.

Men hon är kritisk till några punkter. Bland annat rekryteringen. Regionen har bara fyllt 69 av de 80 utlysta BT-platserna. I den senaste omgången började exempelvis bara 23 BT-läkare, trots att det egentligen fanns 30 tjänster.

Caroline Barner beskriver rekryteringsprocessen som gedigen. Att tjänster inte blivit tillsatta beror framför allt på sena avhopp av privata skäl, enligt henne. Stockholm är även den region som har flesta tjänster i nuläget. Men Maria Belikova tycker att arbetsgivaren har lagt ribban för högt vid rekryteringen.

– I vissa fall har arbetsgivaren sagt att det inte är något fel på personen, men att den behöver mer erfarenhet. För oss är det bakvänt. Syftet med tjänsten är ju att ge en god introduktion, säger hon och tillägger:

– För att säkerställa framtida kompetensförsörjningen inom vården måste man ta tillvara på alla läkare.

Utvärderingen tyder också på att utlandsutbildade stigmatiseras, vilket Sylf lyfter fram som viktigt att motverka.

– Många verksamheter sa att de var glada att just de »hade fått en så bra BT-läkare«. Det är förstås roligt. Men det tyder också på att de har haft låga förväntningar, säger Maria Belikova.

Den viktigaste förändringen framöver enligt Sylf är dock att få till ett skifte så att bastjänstgöring som görs inom ramen för en ST-tjänst, så kallad integrerad BT, blir den vanligaste modellen.

Det skulle leda till större flexibilitet och mindre risk för flaskhalsar, ökad anställningstrygghet och förhoppningsvis bättre löner, enligt Maria Belikova.

– Nu ses BT lite som en »mini-AT«, men det är ju en del av ST och de här läkarna är legitimerade! BT måste ses som en randning inom ST i stället.

Hon upplever att sjösättningen av det nya ST-regelverket, där BT ingår, har hamnat i skymundan av införandet av fristående bastjänstgöring.

Caroline Barner håller med. Och hon är kritisk.

– ST-förordningen 2021 bygger på en ny lagstiftning som alla är skyldiga att följa. Man kan inte bara utbilda enligt 2015 års förordning. Vem skulle, när en annan ny lag kom, säga: »Jag tänker inte följa den, utan väljer att bara följa den gamla i stället«?

Hon tror diskriminering kan vara en bidragande faktor.

– Eftersom förordningen »bara« gäller utlandsutbildade, känns det som det som att många vill avvakta till 2027 när svenskutbildade också ska in i systemet, trots att 30 procent av våra kliniskt verksamma läkare är utlandsutbildade.

I dag förekommer integrerad-BT i Stockholm bara inom ett fåtal i bristspecialiteter. Men intresset för att anställa ST-läkare enligt det nya regelverket ökar, enligt Caroline Barner.

Trots det tror hon att fristående BT kommer att dominera även framöver. Dels för att många legitimerade läkare vill testa sig fram innan de väljer ST, dels för att vårdgivarna i sin tur vill testa läkarna innan de erbjuder dem en tillsvidareanställning.

Läs också:
Första BT-gänget i Stockholm: »Oerhört lärorikt«