Tunga företrädare för MS-vården har länge efterlyst en rekommendation om off label-läkemedlet rituximab, som i dag är det mest förskrivna läkemedlet vid skovvis MS. Det är också betydligt billigare än ofatumumab och ocrelizumab som är godkända på indikationen skovvis MS.

De uppdaterade riktlinjer som nu publiceras slår fast att sjukvården bör erbjuda personer med skovvis MS behandling med så kallade anti-CD20-läkemedel. Rekommendationen – som ges högsta prioritet – pekar inte ut något specifikt läkemedel.

Nu står det också klart att myndigheten hållit fast vid linjen att inte ta med studier på rituximab i kunskapsunderlaget.

Som Läkartidningen berättat hoppade neurologen Anders Svenningsson i våras av uppdraget som prioriteringsordförande för riktlinjerna på grund av just detta. Tidningen Dagens Medicin kopplade myndighetens besked till tidigare påtryckningar från läkemedelsindustrin och en oro för att behöva betala skadestånd till läkemedelsföretag.

När Läkartidningen når Anders Svenningsson för en kommentar är han fortsatt kritisk.

– Socialstyrelsen håller på med pseudoriktlinjer. Man har på något sätt censurerat all vetenskap om rituximab, vilket är fullständigt oacceptabelt, säger Anders Svenningsson, som ledde en fas 3-studie med rituximab som publicerades i tidskriften Lancet Neurology i somras.

Studien visade att behandling med rituximab minskade antalet skov med drygt 80 procent hos patienter med MS, jämfört med det godkända MS-läkemedlet dimetylfumarat.

Stefan Brené, projektledare på Socialstyrelsen, ser annorlunda på det hela.

– Socialstyrelsen brukar inte peka ut ett specifikt läkemedel och det har vi inte gjort här heller, utan rekommendationen gäller anti-CD20-antikroppsläkemedel, säger han.

Stefan Brené påpekar att det är Läkemedelsverket – inte Socialstyrelsen – som ansvarar för att godkänna läkemedel.

– Vi är medvetna om att rituximab är det mest förskrivna läkemedlet. I riktlinjerna skriver vi därför att den fria förskrivningsrätten gäller och att det är upp till verksamheterna om de vill förskriva det alternativet, säger Stefan Brené och fortsätter:

– Vi är medvetna om den här fas 3-studien som har gjorts. Det är värdefullt att den finns.

Anders Svenningsson anser dock att sjukvården borde ha fått tydligare stöd för den utbredda förskrivningen av rituximab.

– När vi förskriver inom den fria förskrivningsrätten ställs vi helt utan stöd och är personligt ansvariga för de här behandlingarna, säger han.

När de första riktlinjerna för MS och Parkinsons sjukdom togs fram svängde Socialstyrelsen flera gånger i frågan om just rituximab.

I slutänden fick behandlingen ingen prioriteringssiffra. I stället beskrevs kunskapsläget för den läkemedelsgrupp där rituximab ingår i text – trots att expertgrupperna landat i att det fanns vetenskapligt stöd för behandlingen och att den borde rekommenderas.