Den nationella folkhälsoenkäten genomförs vartannat år med syfte att ge en bild av hur folkhälsan ser ut i landet. Och på det stora hela ser vi ut att må ganska bra.

Årets undersökning, som nyligen publicerades, visar att drygt 70 procent av befolkningen från 16 år och uppåt upplever sig ha en »god allmän hälsa«, vilket är en liten ökning sedan undersökningen startade 2004. Andelen som uppger att hälsan är »dålig eller mycket dålig« har legat stabilt på knappt 10 procent under samtliga undersökta år sedan 2004.

Men skillnaden mellan olika grupper är tydlig och där spelar utbildningsnivå, kön och socioekonomisk bakgrund in.

Bäst mår, enligt undersökningen, personer med eftergymnasial utbildning, där knappt 80 procent uppger en god allmän hälsa. Siffran faller sedan med utbildningsnivå och bland personer med enbart förgymnasial utbildning anger drygt 60 procent sin hälsa som god.

Vad gäller fysisk aktivitet har den ökat något de senaste åren – men också andelen som rör sig mycket lite. Knappt 70 procent av befolkningen är fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka, jämfört med cirka 65 procent år 2016. Även andelen som rör sig minst 300 min per vecka har ökat – från drygt 35 procent till drygt 40 procent.

Samtidigt har andelen som är fysiskt inaktiva ökat. Ungefär 25 procent anger att de sitter stilla i minst tio timmar per dygn. Motsvarande siffra 2016 var knappt 20 procent. Även andelen individer i befolkningen med fetma fortsätter att öka och ligger enligt årets undersökning på runt 16 procent.

För första gången ingick i år personer från 85 år och uppåt i folkhälsoenkäten. I den åldersgruppen är den allmänna hälsan generellt lägre ­– 40 procent uppger en god allmän hälsa, jämfört med 70 procent i befolkningen i stort, och mer än hälften anger att de har en långvarig sjukdom.

Däremot tycks det psykiska välbefinnandet bland de äldre vara på samma nivå som i befolkningen generellt. Andelen som angav ett gott psykiskt välbefinnande, respektive depression, ångest eller att de saknar emotionellt stöd psykiskt var i stort sett lika i de båda grupperna, 12 respektive 13 procent.

Totalt ingick knappt 45 000 slumpvist utvalda personer från 16 år och uppåt i undersökningen. Av dessa svarade knappt 16 800 vilket ger en svarsfrekvens på 37 procent.