2017 bestämde regeringen att läkarutbildningen i Sverige skulle byggas ut med 440 platser från 2017 fram till 2023, med syfte att säkra kompetensförsörjningen av läkare.

Men utökningen får oönskade konsekvenser, enligt SLF student. Dels genom att utbildningskvaliteten försämrats, dels genom att väntan på allmäntjänstgöring, AT, förvärras och vägen till specialist därmed fördröjs – med allt sämre arbetsvillkor för den växande gruppen vikarierande underläkare före AT.

– De allt större kullarna har enligt våra medlemmar lett till ett tapp i utbildningskvalitet, sa Alexander Gabri från SLF student som – liksom Sylf – längre varnat för att utbyggnaden skapar problem

Studentföreningen vill att Läkarförbundet ska jobba för att minska antalet utbildningsplatser – eller i vart fall att de inte ökas mer.

Men förbundsstyrelsen yrkade på avslag. De pekade på att förbundets mål är att staten ska ha ett helhetsansvar för läkarnas utbildning och att det pågår ett arbete i den riktningen.

– Det var nog fler än jag som blev jätteglad i går att Acko Ankarberg Johansson sa att hon håller med om det. Vi tycker absolut inte att vi ska ändra oss och säga att Läkarförbundet eller arbetsgivaren ska ta ansvar för dimensioneringen av läkarutbildningen, sa förbundsstyrelseledamoten Madeleine Liljegren på fullmäktigemötet och tillade:

– Det finns – oss veterligen – ingen plan på att utöka läkarutbildningen ytterligare. Det har gjorts tidigare och det pågår just nu. Men det finns ingen plan på att det ska komma ännu mer platser.

Efter votering blev det avslag på motionen.

Läs också:
Sylf ifrågasätter utbyggnad av läkarutbildningen
Fler platser behövs på landets läkarutbildningar
Läkarutbildningen byggs ut – 440 nya platser fram till 2023
Balans mellan tillgång och efterfrågan i läkaryrket
Riga fortsatt nummer ett för läkarstudenter utomlands
Oacceptabel arbetsmiljö för läkarstudenter i Göteborg