Hot vanligt bland läkare: »En larmsignal som måste tas på allvar«

12 procent av läkarna har utsatts för hot eller våld det senaste året, enligt en undersökning från Läkarförbundet, se fakta nedan.

– Det är höga siffror, mer än en läkare på tio. Det handlar om allt från lätt underliggande hot som »jag vet var du bor« till att du blir upptryckt i ett hörn eller slagen, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

Hon beskriver resultatet som allvarligt och oroväckande.

– Det här är en larmsignal som man måste ta på stort allvar, säger Sofia Rydgren Stale och betonar att det är viktigt att läkare inte utvecklar en tolerans mot hot och våld.

– Det är aldrig acceptabelt och får aldrig ses som en naturlig del av yrket. Att ha en trygg arbetsmiljö är grunden för att vi som läkare ska kunna ge våra patienter en god vård och bedriva ett effektivt arbete.

Hoten och våldet kommer främst från patienter (tio procent) eller anhöriga (fyra procent). Det förekommer även hot från chef eller kollegor, men det är ovanligt. Läkarförbundet har därför fokuserat på hot från patienter och anhöriga i sin rapport.

Vissa grupper inom läkarkåren är extra utsatta. Inom psykiatrin är det 35 procent av läkarna om uppger att de utsatts för hot eller våld de senaste tolv månaderna, och inom akutsjukvård 31 procent.

Yngre läkare drabbas också oftare. 18 procent av dem som gör allmäntjänstgöring, AT, har upplevt hot eller våld det senaste året. En förklaring kan vara att patienter och anhöriga i högre utsträckning vågar utöva hot mot juniora läkare, skriver Läkarförbundet i sin rapport. En annan att AT-läkarna inte fått utbildning i rutiner eller verktyg för att hantera hotfulla situationer. Under AT ingår dessutom tjänstgöring på akutmottagningar och inom psykiatrin där hot och våld är vanligare. Många vikarierar även i akutsjukvården före AT.

Resultatet visar också på regionala skillnader, vilket förvånar Sofia Rydgren Stale. Region Jönköping sticker ut mest negativt, där 15 procent av läkarna upplevt hot eller våld det senaste året jämfört med rikssnittet på 12 procent. Läkarna i Region Västerbotten är minst utsatta (9 procent).

– Vi har försökt förstå varför via våra regionala skyddsombud. Har man bättre säkerhetsarbete i vissa delar av landet? Eller finns det andra saker som kan förklara det? Men vi har inte hittat något bra svar.

Vilka åtgärder vill ni se?

– Arbetsgivare måste mycket tydligare arbeta systematiskt med arbetsmiljön som helhet men även med att förebygga hot och våld. De är ansvariga för att säkerställa att vi har en god och trygg arbetsmiljö.

Det handlar om att skapa bra rutiner, göra riskbedömningar tillsammans med skyddsombud och medarbetare för att undvika hotfulla situationer och ha ett bra system för att stötta dem som drabbas. Övning är också nödvändigt, enligt Läkarförbundets ordförande.

– Rutiner är jättebra – men är de inte kända och om man inte har övat på dem är nyttan nära med noll ändå.

Som psykiatrer har Sofia Rydgren Stale själv övat mycket på olika hotfulla scenarier.

– I en skarp situation är det svårt att leta efter rutiner och larmknappar. Man måste ha övat många gånger så det sitter. Vi har haft mycket rollspel och övningar och det har gett mig en mental förberedelse.

Har du själv varit med om hotfulla situationer?

– Ja, jag har under årens lopp varit med om ett par situationer som varit våldsamma eller hotfulla. Då var det till stor hjälp att vi tränat mycket innan, att det fanns bra rutiner och möjligheter till gott stöd i efterförloppet.