Det var när mannen besökte vårdcentralen för omläggning av ett operationssår som han påtalade att hans vänstra arm var förlamad och kändes bedövad. Han bad att få träffa en läkare, men efter en så kallad korridorskonsultation – där en läkare gav råd om åtgärd utan att ha tagit del av patientens sjukdomshistoria och symtom – blev han i stället inbokad för att träffa en sjukgymnast.
När patienten tre dagar senare träffade en annan läkare uppmärksammades symtomen och han fick en akutremiss till sjukhuset där utredning visade att han drabbats av flera proppar i höger hjärnhalva. Efter behandling med flera olika proppförebyggande läkemedel blev patienten bättre men uppger själv i sin anmälan att han fortfarande besväras av hjärntrötthet, nedsatt motorik och smärta i ena armen.
Nu får vårdgivaren alltså kritik från Ivo, som slår fast att korridorskonsultationer inte är ett säkert sätt att bedöma patienter på. Myndigheten bedömer att vårdgivaren brustit i att säkerställa att det finns rutiner inom verksamheten som personalen känner till och arbetar efter, och som säkerställer att akuta bedömningar görs i tillräcklig omfattning även vid oförutsedda händelser.
»När tecken till allvarlig sjukdom uppmärksammas ska verksamheten ha tydliga rutiner för hur bedömning ska kunna ske skyndsamt och alla bedömningar ska dokumenteras i patientens journal«, skriver myndigheten i sitt beslut.
Ivo konstaterar att strokediagnosen fördröjdes med flera dagar. Även om det troligen inte påverkat förloppet anser myndigheten att patienten inte fick ett gott omhändertagande, då han utsattes för en risk. Enligt myndigheten ska vårdgivaren »beakta Ivo:s beslut i sitt systematiska patientsäkerhetsarbete«. Av beslutet framgår det också att ärendet avslutas, men att Ivo kan komma att följa upp vilka eventuella åtgärder vårdgivaren vidtagit.
