Som Läkartidningen tidigare har berättat vill fastighetsnämnden i Västra Götaland sänka inomhustemperaturen i regionens fastigheter – inklusive sjukhus och andra vårdlokaler – i vinter på grund av energikrisen.
Temperaturen på vårdcentraler och sjukhus ska enligt de tekniska krav och riktlinjer som regionen följer i dag, ligga på mellan 21-23 grader vintertid. Fastighetsnämnden vill ändra det till 20-22 grader.
– Förslaget är att sänka med en grad, det vill säga till som allra lägst 20 grader, men här ska vi stämma av med berörda verksamheter, säger fastighetsdirektören Jan Eriksson till Göteborgs-Posten.
I entréer, sjukhuskulvertar och andra utrymmen där människor bara vistas korta stunder är förslaget att sänka temperaturen till som lägst 18 grader.
Personalen uppmanas även ta kortare duschar på jobbet och inte använda lösa värmefläktar. De som fryser uppmanas i stället att ta på sig »lämplig klädsel«.
– Dels handlar det om beteendeförändringar, att uppmana alla medarbetare att göra på jobbet det som man kanske redan gör hemma. Ju mer vi kan hjälpas åt att minska energiförbrukningen desto bättre, säger Jan Eriksson till GP.
Enligt Jan Eriksson ska det kallare inomhusklimatet inte hota patientsäkerheten.
Sänkningen är en del av många åtgärder för att minska energiförbrukningen och väntas spara fem miljoner kronor. Frågan ska tas upp för beslut i regionfullmäktige i nästa vecka.
– Vi påbörjar att ta fram en mer konkret handlingsplan efter att regionfullmäktige fattat beslut. Det här tas fram nu, eftersom vi står inför vinter och den kalla säsongen, så det går inte att rulla ut det här till mars–april. Då är det för sent, säger Jan Eriksson till GP.
Emelie Hultberg, ordförande i Västra Götalands läkarförening, fick reda på planerna genom att läsa om dem i lokalmedierna. Hon är kritiskt till att frågan inte har diskuterats med läkarföreningen.
– Det kom som en överraskning. Jag har inte alls hört talas om detta, säger hon till Läkartidningen.
– Det är så klart viktigt att man följer de sedvanliga rutinerna som vi har vid förändringar av verksamheten. Det kan till exempel behöva göras en riskanalys avseende patientsäkerhet, men också av arbetsmiljön.
Emelie Hultberg ser problem med att sänka temperaturen, både för personalen och patienterna.
– Vi får inte ha långärmat på oss i sjukhusmiljön av hygienskäl. Jag vet att del redan fryser i dag vintertid, trots att de har värmevästar. När man har bar hud på armarna och måste sprita sig ofta är det lätt att bli nedkyld.
Bland patienterna finns det grupper som är extra känsliga, påpekar Emelie Hultberg.
– Som gynekolog och förlossningsläkare tänker jag exempelvis på spädbarn, där nedkylning kan få negativa konsekvenser.
Hon ska ta upp förslaget om att sänka temperaturen med regiondirektören på måndag.
– Det är självklart att alla behöver fundera över vad man kan göra för energibesparande åtgärder i dessa tider. Men man behöver tänka till ordentligt innan man genomför en sådan här förändring.
Enligt Arbetsmiljöverket finns inget exakt svar på vilken lufttemperatur som är lämplig för en arbetsplats. För lätt eller stillasittande arbete bör temperaturen inte avvika från 20–24 grader vintertid. Men vad som är lämpligt beror även på flera aspekter, enligt myndigheten: exempelvis drag, omgivande ytors temperatur, hur långa arbetspass man har, möjligheter att ta pauser i mer lämplig temperatur och vem de är som arbetar, eftersom olika personer är olika känsliga.
