Läkarnas övertid ger miljonbelopp i skadestånd till lokalföreningarna

Länge var det praxis att landstingen betalade ut skadestånd till Läkarförbundets lokalföreningar för läkare som arbetat mer övertid än vad lagen tillåter, det vill säga mer än 200 timmar per år. På senare år har dock en snävare tolkning av regelverket gjorts. Numera krävs ett lokalt kollektivavtal som reglerar övertiden för att läkarföreningen ska kunna begära ersättning av regionerna – till flera föreningars förtret.

– Sist vi fick skadestånd var för sju, åtta år sedan, men det var nog mycket upp till arbetsgivarens goda vilja. Det lär inte hända igen, för arbetsgivaren säger blankt nej till ett sådant avtal, säger Johan Styrud, ordförande för Stockholms läkarförening. 

Även Upplands allmänna läkarförening hade gärna velat se ett kollektivavtal kring övertiden. 

– Tyvärr är arbetsgivaren väldigt negativ till det förslaget. De säger att de ska lösa övertidsproblemen med andra metoder, men min övertygelse är att de behöver ekonomiska incitament för att saker ska hända, säger huvudskyddsombudet Tomas Haapaniemi.

Läkartidningens kartläggning visar att 10 av 25 lokalföreningar under de senaste tre åren har fått ersättning från regionerna för otillåten övertid. Det rör sig ofta om stora summor. En tidigare genomgång visade att över 14 miljoner kronor betalades ut i skadestånd för åren 2010–2012 – för de tre senaste åren har den siffran stigit till mer än 23 miljoner.  

Västmanlands läkarförening har fått den största sammanlagda summan: drygt 6,6 miljoner kronor. Det största beloppet för ett enskilt år har dock betalats ut till Norrbottens läkarförening, som fick ut nära 2,8 miljoner för timmar som jobbats över under 2020. 

Men även om pengarna på olika sätt underlättar föreningarnas tillvaro och gör det möjligt att hålla nere medlemsavgifterna, finansiera lokala ombudsmän eller anordna olika medlemsaktiviteter, är Norrbottens läkarförenings ordförande Gunilla Engström i grunden negativt inställd till avtalet. Hon menar att skadestånden gör att regionen tycker sig kunna krama ut ännu mer jobb ur läkarna utan att behöva jobba för att motverka övertidsproblematiken. 

– Jag tror absolut att arbetsgivaren känner att man köper sig fri när man betalar ut skadestånd. De tjänar på det här. Det är betydligt billigare och enklare att betala skadestånd än att ta in dyr hyrpersonal. Numera är det ju svårt att få hyrläkare, i alla fall hit till Norrbotten. Vårt avtal tillåter dessutom 300 timmar övertid innan något skadestånd utgår, säger hon. 

Trots att skadeståndspengarna kommer medlemmarna till godo ser Gunilla Engström själv inga fördelar med avtalet, eftersom »det bara möjliggör för arbetsgivaren att fortsätta i samma hjulspår«. Men att säga upp avtalet vore inte ett alternativ.

– Inte som det är nu. Vi är inte tillräckligt många läkare för att täcka alla jourer, så då fungerar i alla fall det här avtalet som ett slags kompensation, säger hon. 

Örebro läns läkarförening är en annan förening som sedan många år tillbaka får skadestånd utbetalat. Något egentligt avtal finns dock inte. Snarare är det av hävd som skadeståndssummor betalas ut varje år.

– Vi kräver inte in några pengar, men regionen väljer att betala. Möjligheten finns ju för oss att koppla in Arbetsmiljöverket, vilket regionen är väl medveten om, säger ordförande Lars Edling. 

Läkarföreningen söker sig dock aktivt bort från skadeståndspengarna. Man har försökt att få till stånd en överenskommelse om att arbetsgivaren ska få lägga ut övertid på upp till 250 timmar per år utan krav på ersättning från läkarföreningens sida – och att regionen i gengäld ska spela en mer aktiv roll om 250-timmarsgränsen trots allt överskrids.

– Vi tänkte att man skulle kunna koppla in Regionhälsan och få individuella bedömningar av dem som jobbar väldigt mycket, säger Lars Edling.

Lars Edling drar paralleller till hur man gör vid nattarbete. Där ska en hälsokontroll erbjudas om minst en tredjedel av årsarbetstiden ligger nattetid, enligt en föreskrift från Arbetsmiljöverket.

– Vi menar att riskerna vid väldigt mycket övertid på vissa sätt liknar dem som föreligger vid nattarbete och att man skulle kunna ha samma ingång som arbetsgivare, säger Lars Edling.

Än så länge har dock förslaget om slopat skadestånd mötts av kalla handen från regionen, som ifrågasatt om det verkligen är något som medlemmarna önskar.

– Det vet vi inte. Vi tar gärna emot andra förslag om hur vi kan lösa övertidsfrågan, men vi tycker i alla fall inte att det funkar särskilt bra i dag, när vi inte har någon uppföljning alls, säger Lars Edling. 

Hur pass väl avtalen fungerar råder det delade meningar om. Bengt Hultberg, ordförande för Jönköpings läns läkarförening, menar att det lokala kollektivavtal som tecknades i början av 2000-talet har hjälpt till att pressa ner övertiden. 

– Vi hade folk som jobbade 1 500 övertidstimmar om året, och vi sa till personaldirektören att så här kan vi inte ha det. Nu är avtalet formulerat som så att all tid utöver 150 övertidstimmar per år måste vara på frivillig basis. 

När en läkare har jobbat mer än 300 timmar övertid per år krävs Region Jönköpings län på ett skadestånd på 1 procent av prisbasbeloppet (48 300 kronor för år 2022) per timme som överskrider 300-gränsen. 

– Samtidigt är vi väldigt tydliga med att vi aldrig hindrar kollegor som vill och har kapacitet att arbeta mer än 300 timmar. Men enheten man är anställd på får betala för det, säger Bengt Hultberg. 

Cecilia Nordenson, ordförande för Västerbottens läns läkareförening, delar inte Bengt Hultbergs bild av avtalets effekter i praktiken.

– Men vi har inget annat än ekonomiska påtryckningar att använda oss av. Vår förhoppning när vi tecknade avtalet var att regionen skulle anstränga sig lite mer för att hålla nere övertiden för läkare om det skulle kosta en massa pengar. Men det har vi inte sett något av, säger hon. 

Innan avtalet undertecknades fanns diskussioner om att delar av skadeståndspengarna skulle kunna användas till olika projekt för att förbättra läkarnas arbetsmiljö. Men inte heller där märker Cecilia Nordenson någon skillnad.

– Det finns inget som helst intresse från arbetsgivarens sida att få ner övertiden, de bara betalar. Det är bedrövligt, säger hon. 

Region Västerbotten ska betala ut skadestånd enligt modellen 0,5 procent av prisbasbeloppet per timme utöver 350 övertidstimmar per år. Men arbetsgivarens räkneförmåga är inte den bästa, enligt Cecilia Nordenson. För 2020 utbetalades exempelvis ett skadestånd på nära 1,6 miljoner – men efter att läkarföreningen uppmärksammade en räknemiss drogs 350 000 kronor tillbaka. Dessutom har förra årets skadestånd plötsligt halverats jämfört med tidigare år, vilket läkarföreningen ställer sig frågande till.

– Vi är inte fler doktorer, inte fler som delar på jourbördan. Prisbasbeloppet har också gått upp, så summan borde inte vara lägre än tidigare. Det är uppenbart att regionens system för att räkna ut skadeståndet inte är så hiskligt bra. 

Enligt regionens HR-direktör Kia Ronnhed kontrolleras dock uppgifterna noggrant både i systemen och manuellt.

– Om läkarföreningen tror att något har blivit felaktigt förutsätter jag att de har den dialogen med oss, säger hon.

Vad säger du om kritiken som hörs från flera håll om att »arbetsgivaren köper sig fri« genom att betala ut skadestånd?

– Vi kan och ska inte köpa oss fria från att förbättra arbetsmiljön, det vore kortsiktigt tänkt. Vi minskar inte våra arbetsmiljöåtgärder för att vi betalar skadestånd. Exempelvis arbetar vi med att se över om arbetssätten kan ändras och om vi kan fördela övertiden bättre bland läkarna.

Lite längre söderut, i Värmland, finns också ett lokalt avtal. Det bygger på en trappa med olika skadeståndsnivåer beroende på hur stor övertiden är. Medlemmarna har fått tycka till om vad pengarna ska läggas på. Tidigare har de använts för att hålla nere medlemsavgifterna och för medlemsträffar med festliga inslag, men de senaste åren har de även fungerat som covidbonus. 

– Eftersom våra medlemmar i stort sett inte fick den covidersättning som övriga yrkeskategorier fick valde vi att fördela skadeståndspengarna över dem, säger ordförande Christofer Lindholm.

Den som har haft mellan 200 och 250 övertidstimmar per år har fått ett engångsbelopp på runt 5 000 kronor. Därefter har summan gradvis ökat till uppemot 11 000 kronor i en klumpsumma för läkare som har över 400 timmar. 

Christofer Lindholm återkommer dock flera gånger till hur kluven han känner sig inför avtalet. Å ena sidan förväntas föreningen värna medlemmarnas arbetsmiljö, å andra sidan vill vissa läkare ha möjligheten att jobba mycket.

– Vi får ibland höra från medlemmar att vi sätter käppar i hjulet för dem, fastän det egentligen är arbetstidslagen som gör det. Det är en balansgång. Egentligen vill jag ju att fler kollegor ska anställas, så att vi blir fler som delar på bördan och så att vi kan gå plus minus noll i jourkomp och ATL-tid. Men incitamentet kanske förvinner lite från vår sida med ett sådant här avtal, säger han. 

Läs också:

»Arbetsgivarna bryter konsekvent mot lagen när de lägger scheman«

Läkarförbundets nya mål: Alla lokalföreningar ska ha övertidsavtal