Carina Iloson, Västra Götalands läkarförening, specialist i gynekologi och obstetrik, Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Generellt är det att se vart politiken tar vägen och att kunna påverka. Sedan har ju jag frågor jag tycker är viktigare än andra. De senaste 30 åren har vi sett en utveckling där vi läkare blir alltmer konsulter och lämnar ifrån oss arbetsuppgifter till andra yrkeskategorier inom vården. De klarar grunden men så fort det är något som avviker kommer de och frågar oss. Vi måste bromsa den utvecklingen så att våra nya doktorer får en utbildning och ett referensmaterial på normalföreteelser. Så är det inte i dag och det är en jätteviktig fråga för Läkarförbundet. Nu är det tyvärr inte så mycket bifall för den frågan, så vi får jobba på det.
Mattis Gärtner-Nilsson, Sylf, ST-läkare i anestesi och intensivvård, Skånes universitetssjukhus.
– Korridorsnacket! Och de motioner vi väljer att stötta och diskutera förstås. Sedan har det varit lite diskussioner om en propositionsändring som var ett fullmäktigebeslut på förra fullmäktige, där vi uppfattar att lydelsen som man föreslår nu inte är densamma som man fattade beslut om förra gången. Min personliga hjärtefråga är motionen om otrygghet för läkare, att man som arbetstagare ska skyddas bättre från hot och våld.
David Hellsten, Sjukhusläkarna, specialist i ortopedi, Norrlands universitetssjukhus.
– Att vara här och bevaka så att det blir sunda beslut. Man är en liten röst i mängden men hoppas att det finns fler sunda människor här än jag! För mig är det viktigaste att bevaka sjukhusläkarnas frågor. Just nu är fortbildning en hjärtefråga som vi ska försöka driva vidare. Fortbildningen för läkare i Sverige har försämrats ganska ordentligt – det finns varken tid, möjlighet eller pengar. Till exempel finns det inte nog med personal för att täcka upp om man ska vara ledig för en kurs eller liknande. Det avsätts inte särskilda medel för att kunna driva en vettig fortbildning för läkare och det tyder på att det blir ganska stort kompetenstapp hos svenska läkare. Det måste tillsättas medel och kanske till och med bli krav på att fortbilda sig.
Hanna Sundström, Sörmlands läkarförening, distriktsläkare i Oxelösund.
– Det är första gången jag är på fullmäktige och det är jättetrevligt – både för att träffa kollegor och för att få en helhetsbild på ett annat sätt än man får i sin lokala förening. Jag är lite nervös för påverkanstorget för det vet jag inte hur jag ska agera i, men det visar sig. Viktigast för mig är att få en central förankring för våra lokala frågor och att det som är viktigt för oss också går vidare uppåt – att det hänger ihop. För mig som distriktsläkare är primärvårdsreformen och allt kring den jätteviktigt och det ligger mig väldigt varmt om hjärtat att se till att vi får en fast listning på läkare och ett avgränsat uppdrag.
