Redan inför sommaren kom tydliga varningar från sjukvården i Västernorrland. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) kopplades in och slog i ett beslut fast att det fanns risk att akut och nödvändig vård inte skulle kunna garanteras i Västernorrland under sommaren.

Den 22 juni gick Region Västernorrland upp i det näst högsta beredskapsläget, förstärkningsläge. Efter det återstår bara katastrofläge. Orsaken var i första hand det allvarliga läget på Sundsvalls sjukhus som hade väldigt många överbeläggningar och svårt att säkra bemanningen.

Först för ett par veckor sedan återgick regionen till normalläge, men beskrev läget i Sundsvall som fortsatt skört.

Nu bekräftar en ny rapport som verksamheten för kvalitet och patientsäkerhet i Region Västernorrland gjort att patientsäkerheten har påverkats.

Enligt regionöverläkaren Per Eriksson har regionen inte kunnat leva upp till Socialstyrelsens definition av god vård under stora delar av sommaren. Samtidigt har de allvarliga vårdskadorna varit ganska få.

– Jag tror att det beror på medarbetarnas förmåga att anpassa sig och göra de prioriteringar som krävs trots svåra arbetsförhållande, säger han i ett pressmeddelande från regionen.

Rapporten är baserad på beläggningsdata och avvikelserapporter kopplade till bemannings- och vårdplatssituationen under perioden 1 juni till och med 31 augusti. Alla enheter som har egna vårdplatser samt akutmottagningarna i Västernorrland är med i statistiken.

366 avvikelserapporter från i sommar bedöms vara relaterade till sommarens ansträngda vårdplatssituation. Det är en kraftig ökning. Föregående sommar var det 241 avvikelser, och sommaren 2020 var det 98. De flesta rör vården vid Sundsvalls sjukhus.

Samtidigt flaggar regionen för att det verkliga läget i somras kan vara ännu värre. På grund av det oerhört pressade läget, kan det ha skett en underrapportering av avvikande händelser eftersom personalen inte hunnit med det.

I jämförelse med tidigare somrar har regionen haft svårare att hyra in personal i år för att täcka upp bemanningsluckorna.

Problembilden är tydlig: Personalbrist, och då främst sjuksköterskebrist, leder till att vårdplatser måste stängas, vilket i sin tur leder till överbeläggningar och utlokaliseringar – som ökar risken för att patienter far illa i sjukvården.

Kjell Norman, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Västernorrland. Foto: Anneli Egland

– Det är då vi skapar sådan här situationer när vi får avvikelser, säger Kjell Norman, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör, till SVT Västernorrland. Han fortsätter:

– Man blir berörd. I de här avvikelserna är det inte bara siffror utan människor.

I 87 av de 366 fallen finns någon form av skada på patienten beskriven, många gånger handlar det om psykisk påverkan. Exempelvis uppges patienter har farit illa av att tvingas byta kateter eller blöjor inför andra i korridorer.

I 12 fall misstänks allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada. Händelserna och orsakerna bakom dem ska utredas vidare, enligt regionen. I minst fyra av fallen tros vårdplatsläget och den bristande bemanningen ha spelat in.

193 av avvikelserapporterna beskriver hur medarbetare påverkats av händelserna – exempelvis känslor av otillräcklighet och rädsla att göra misstag. Många vittnar också om att de inte hinner äta, ta pauser och att de plågas av den slitsamma och oförutsägbara arbetsmiljön.

Arbetsbelastningen har varit extrem på flera avdelningar enligt rapporten, och överbeläggningar vardag.

Av de tre sjukhusen i Västernorrland har läget varit värst i Sundsvall, som haft en medelbeläggningsgrad på 105,5 procent under sommaren. Sollefteå sjukhus hade 98,3 och Örnsköldsvik 94,4 procent.

På Sundsvalls sjukhus sticker kardiologen – som drabbats av många sjuksköterskeavhopp i sommar – ut, liksom avdelningen för stroke, neurologi och rehabilitering (SNR). De har haft en medelbeläggning på cirka 137 procent. När det var som värst var överbeläggningsgraden 192,9 procent på kardiologen, och 207,1 procent på SNR.

Rapporten kommer att användas som underlag inför planeringen av nästa sommar och i det allmänna förbättringsarbetet, enligt Kjell Norman.

– Vi har haft en sommar där många enheter och avdelningar belastats hårt, så nu är det av högsta vikt att vi drar de lärdomar vi kan av rapporten och använder kunskapen i vårt dagliga arbete och inför kommande semesterperioder.

Läs också:
Skillnader i regionernas syn på beredskapslägen inom sjukvården
Pressat i Västernorrland: En månad i förstärkningsläge
»Västernorrland är kanske den region som har det allra värst«
Ivo hotar Västernorrland med 15 miljoner i vite för vårdplatsbrist
Överbeläggningarna drar iväg uppåt igen

Exempel på avvikelser i Västernorrland om sommar

Under sommaren gjordes 366 avvikelserapporter i Region Västernorrland.

De handlar bland annat om ökad risk för smittspridning och brister i framkomlighet när patienter vårdats i korridorer, medarbetare som missat att ge läkemedel eller givit fel läkemedel, patienten med inskrivningsbeslut som fått vänta länge på akuten på grund av vårdplatsbristen eller palliativa patienter och deras anhöriga som inte fått tillräckligt med vård och stöd.

Andra exempel är svårigheter att vårda patienter med covid-19 då det saknades enkelrum, försenade kontroller som medfört sena upptäckter av avvikande blodsockernivåer, blodtryck eller trycksår eller patienter som har lagts in på platser utan syrgas vilket skulle kunnat riskera en fördröjning i en akut situation.

Enligt regionens rapport kan det vara fler avvikelser i verkligheten eftersom det ansträngda läget i vården kan ha gjort att personalen inte hinner rapportera.

Sveriges Kommuner och regioners (SKR) rapport »Ingen på sjukhus i onödan« har tidigare visat att avdelningar med medelbeläggning över hundra procent rapporterar färre skador än mindre belastade avdelningar, vilket då tolkades som att en hög medelbeläggning minskar rapporteringsgraden.

Källa: Region Västernorrland/SKR

Sundsvalls sjukhus sticker ut nationellt

Även i SKR:s mätning »Väntetider i vården« sticker regionen ut i sommar. I juli hade Västernorrland högst beläggning i landet med 17,3 överbeläggningar per hundra vårdplatser.  På Sundsvalls sjukhus var det 22,2, Örnsköldsvik 8,6 och Sollefteå 7,5. Rikssnitten var samma period då 8, 3.

Björn af Ugglas, forskare i medicinsk vetenskap på Karolinska institutet, som undersökt samband mellan vårdplatsbrist, överbelastade akutmottagningar och ökad död har beskrivit en beläggning över 95 procent i snitt som direkt farlig och har förespråkat att ett nationellt mål bör sättas på max 90 procents genomsnittlig beläggning.

I dag finns inget sådant mål, men en beläggningsgrad på max 85–90 procent på en sjukhusavdelning beskrivs ofta som optimalt, eftersom det behövs lite luft i systemet för att säkra mottagandet av nya patienter.

Källa: SKR