Mottagning med fokus på idrottares hjärtan

Många minns de otäcka scenerna i fotbolls-EM förra sommaren när den danska fotbollsspelaren Christian Eriksen plötsligt segnade ned livlös på planen. På senare år har kunskapen om risker i samband med högintensiv träning ökat, och efter Eriksens hjärtstopp även uppmärksamheten.

Idrottskardiologimottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Solna är en del av sjukhusets vanliga hjärtmottagning och har varit i gång sedan december förra året. Man har visserligen alltid haft patienter som idrottar, men genom att formalisera mottagningen har det blivit tydligare för patienter i behov av specia-liserad utredning att veta vart man ska vända sig. 

– Vi har stora resurser och specialistkunskap som ska komma idrotten till gagn, säger Frieder Braunschweig,  verksamhetschef för medicinsk enhet Kardiologi på Karolinska universitetssjukhuset.

Patienterna sysslar alla med idrott på hög nivå eller i stor omfattning. En stor andel ägnar sig åt långdistanslopp i någon form.

– Vi har haft många löpare, längdskidåkare, orienterare och triatleter, men också handbollsspelare och fotbollsspelare och andra idrottare, säger Peder Sörensson, kardiolog på idrottskardiologimottagningen.

Sedan starten har man tagit emot runt 70 patienter. En av dem är Ulrika Emteryd. Det här är hennes första besök, och Läkartidningen är med när Peder Sörensson tittar närmare på hennes hjärta.

Ulrika har tränat i hela sitt liv och sysslar bland annat med triatlon. För några år sedan började hon känna sig ovanligt trött när hon tränade och vid utredning på en »vanlig« kardiologmottagning visade det sig att ett av hennes kranskärl går genom hjärtat i stället för runtom, vilket försämrar hjärtats syresättning. Fyndet gjorde att Ulrika fick minska träningsintensiteten och även sluta med de längre loppen tills vidare. 

Efter att ha tagit upp anamnes gör Peder Sörensson ett vilo-EKG och därefter en omfattande ultraljudsundersökning av hjärtat.

Precis som Ulrika Emteryd har de flesta patienter redan genomgått en basal utredning på vårdcentral eller en vanlig kardiologmottagning och kommer till idrottskardiologimottagningen på remiss. 

I ungefär hälften av fallen kan patienterna få lugnande besked och »friskrivas« efter utredning, medan resten kräver någon typ av åtgärd.

– Det kan vara allt ifrån vidare utredning till behov av ingrepp av något slag, till exempel klaffbyte eller ablation. Vi har också multidisciplinära konferenser och tillgång till avancerad bilddiagnostik, säger Peder Sörensson. 

Målet är att så många som möjligt ska kunna fortsätta träna, vilket de flesta kan – vissa i stort sett som vanligt men med återkommande uppföljningar. Andra kan behöva sänka intensiteten och träna på en lägre pulsnivå än tidigare. I några enstaka fall har patienterna emellertid sådana hjärtfel att de rekommenderas att inte träna över huvud taget.

– Jag har haft några patienter som jag avrått från att fortsätta med sin elitkarriär. Men för de allra flesta är fysisk träning bra, och vi försöker i största möjliga mån få folk att fortsätta träna på en rimlig och säker nivå, säger Frieder Braunschweig.

Efter avslutad undersökning konstaterar Peder Sörensson att Ulrika Emteryds hjärta ser bra ut »rent strukturellt«, men att man behöver göra ett arbets-EKG för att undersöka det under ansträngning.

– Det är ett väldigt bra och funktionellt test och då kan vi se om du får några symtom. Sen ska jag prata lite med mina kollegor också.

Fram till nästa besök är rekommendationen att fortsätta träna, men inte för intensivt. Ulrika Emteryd, som är sugen på att komma i gång med träningen på allvar igen, har redan anmält sig till en triatlontävling nästa sommar. Efter lite diskussion om hur hög maxpuls som är lämplig att träna på enas Peder och Ulrika om en pulsnivå som båda kan acceptera.

– Så länge du är under utredning får du ta det lite lugnt, sedan kanske vi kan släppa på restriktionerna, säger Peder Sörensson.