Den årliga kostnaden för det civila försvaret bör öka från 6 miljarder nästa år – till 27 miljarder 2026. 5,8 miljarder ska läggas på att säkra upp sjukvården på olika sätt. Det uppger MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i en ny utredning.

Rapporten är ett underlag för regeringens arbete med att öka tempot i totalförsvarsplaneringen. En viktig del är att stärka det civila försvaret, som har nedmonterats de senaste åren.

Bakgrunden är det försämrade säkerhetspolitiska läget. Ett kommande medlemskap i försvarsalliansen NATO ställer också nya krav på Sverige.

Nu gäller det att rusta upp igen. Och det snabbt.

– Det behövs en genomgripande omställning för att åstadkomma ett modernt civilt försvar, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för MSB i ett pressmeddelande.

Hälsa, vård och omsorg spelar en central roll. Området behöver fungera, har betydelse för totalförsvarets förmåga och är ett viktigt stöd till Försvarsmakten. »En trovärdig krigssjukvård är trygghetsskapande vilket stärker försvarsvilja och psykologisk motivation bland befolkningen och inom militärt förvar«, skriver MSB i rapporten.

Planering för masskadehändelser är central, poängterar MSB och det behövs både mer övning, kompetens och kunskap. Ökat fokus bör exempelvis läggas på traumavård i läkarutbildningen.

Andra behov som pekas ut är ökad lagerhållning av sjukvårdsprodukter, liksom insatser för att rusta upp skyddade anläggningar där sjukvård kan bedrivas och göra sjukhusen mer driftsäkra, med bättre reservkraft. MSB tycker att investeringsprogrammet »Sjukvårdens säkerhet i kris och krig (SSIK)«, som lades ner 2012, ska väckas till liv igen för att få mer robusta och säkra lokaler.

Laboratorieverksamheten behöver stärkas och tillgång till bland annat smittskyddsläkemedel säkras. Reservrutiner för exempelvis receptförskrivning måste utvecklas.

Även kommunerna behöver vidta beredskapsförstärkningar när det gäller den kommunala hälso- och sjukvården och en översyn behövs av den nationella flygburna sjuktransportkapaciteten – vilket MSB även tidigare påpekat.

Rapporten innehåller även förslag som rör policyfrågor kring styrningen av det civila försvaret, hur viktiga samhällsfunktioner ska stärkas och vad ett eventuellt NATO-medlemskap får för konsekvenser.

Ökad nationell samordning behövs också på flera områden och oklara ansvarsfrågor måste redas ut. Exempelvis lyfts ett behov av nationella centrala principer för hantering av ett stort antal avlidna. Styrningen av det civila försvaret måste bli tydligare, mer långsiktigt, stabilare och mer konsekvent, enligt MSB.

Totalsumman 27 miljarder kronor är en kostnadsuppskattning som ska vara ett underlag för politiska avvägningar och beslut, men myndigheten säger samtidigt att det kan behövas ännu mer pengar. Flera pågående, angränsande utredningar är på gång och kommer också att kräva stora investeringar påpekar myndigheten. MSB beskriver det som en nödvändig men stor ekonomisk ansträngning, särskilt initialt:

»På sikt kan kostnaden för ett modernt civilt försvar beskrivas som en puckel – med större årliga investeringar under en period, innan kostnaden planar ut när arbetet övergår i en förvaltande fas«.

Om regeringsuppdraget

Den 31 mars 2022 fick MSB i regeringsuppdrag att ta fram åtgärder för att stärka det civila försvaret (Ju2022/01209/SSK). Uppdraget bestod av två delar:

  • Den första delen »Ett balanserat civilt försvar« redovisades den 10 maj 2022 som ett underlag inför budgetpropositionen för 2023.
  • Den andra delen »Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans« som redovisades den 1 november tar ett större grepp med både policyförslag och finansiering av konkreta beredskapsåtgärder kopplat till civilt försvar fram till 2030.

Ett sjuttiotal myndigheter har bidragit med underlag till rapporten, som MSB har analyserat och sammanställt.

Källa: MSB

 

Civilt försvar

Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Det är det arbete som görs av statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner, privata företag och frivilligorganisationer för att skydda civilbefolkningen genom att exempelvis se till att sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten.

Målet för det civila försvaret är att:

  • värna civilbefolkningen
  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
  • upprätthålla nödvändig försörjning
  • bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
  • upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
  • bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred
  • med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser

Källa: MSB