Ända sedan kopplingen mellan höga plasmanivåer av omega-3-fettsyror och låg förekomst av hjärt–kärlsjukdom hos inuiter på Grönland uppmärksammades i slutet av 1970-talet har fettsyrornas blodfettssänkande egenskaper rönt stort intresse.

Men trots flera studier med olika doser och sammansättningar av omega-3 har ingen tydlig effekt kunnat ses – inte förrän fas 3-resultaten för det irländska företaget Amarin Pharmaceuticals läkemedelskandidat Vazkepa publicerades i New England Journal of Medicine i början av 2019.

Med en hög dos, 4 gram om dagen, av renad eikosapentaensyra visade Vazkepa 25 procents riskminskning för hjärt–kärlhändelser jämfört med placebo när det gavs som tilläggsbehandling till statiner till personer med förhöjda triglycerid-nivåer.

David Iggman Foto: Region Dalarna

Vazkepa är nu godkänt i både USA och EU, och sedan i mars även subventionerat i Sverige för patienter som trots blodfettssänkande behandling har fortsatt höga triglyceridnivåer. 

Men internationellt har nyttan diskuterats, och nu ifrågasätter även svenska forskare läkemedlets effekt. 

– I tidigare studier när man gett omega-3 i olika doser har man sett mycket liten eller ingen effekt på hjärt–kärlhändelser. Varför skulle Vazkepa vara så mycket bättre? säger David Iggman, distriktsläkare på en vårdcentral i Dalarna, som disputerat med en avhandling om fettsyror i kosten och kardiometabol risk. 

Ett av frågetecknen rör valet av placebo. I studien, med namnet Reduce-IT, använde forskarna mineralolja. Den visade sig dock ha negativ inverkan på flera blodfettsrelaterade biomarkörer hos personerna i placebogruppen.

I en utvärderingsrapport konstaterade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att den faktiska behandlingseffekten av Vazkepa därför kan vara lägre än den företaget angett – runt 15 procent, det vill säga 10 procentenheter lägre än i studien.

David Iggman skulle därför gärna se att resultaten kunde upprepas i en ny studie, med en annan placebo.

– Man kan sällan dra jättestarka slutsatser från en enstaka RCT, undantaget möjligen multicenterstudier, som i det här fallet. Dock är resultaten uppseendeväckande bra utan någon rimlig mekanistisk förklaring.

Paul Hjemdahl Foto: KariKohvakka

Han får medhåll av Paul Hjemdahl, professor i klinisk farmakologi vid Karolinska institutet och ledamot i läkemedelskommitténs expertgrupp för hjärt- och kärlsjukdomar i Region Stockholm. 

Paul Hjemdahl ser flera frågetecken med Vazkepa och hänvisar bland annat till en annan stor studie, Strength, med högdoserad omega-3. I den användes neutralt verkande majsolja som placebo, och man såg ingen minskning av hjärt–kärlhändelser hos högriskpatienter, påpekar han.

– Det är djupt otillfredsställande att vi inte vet hur stor effekten av Vazkepa är på grund av det olyckliga valet av mineralolja som placebo.

På Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, är man medveten om osäkerheten kring effekten och har tagit hänsyn till detta i sitt subventionsbeslut, skriver myndigheten i ett mejlsvar till Läkartidningen. TLV skattar riskreduktionen hos Vazkepa till 20 procent – det vill säga mitt emellan företagets och EMA:s uppskattningar.

Som distriktsläkare och expert på omega-3-fettsyror är David Iggman tveksam till nyttan med Vazkepa och säger att han inte kommer att skriva ut det i primärvården i nuläget. 

– Jag kan absolut svänga om man kan visa att det har effekt jämfört med någon annan placebo. Men med andra omega-3-studier i åtanke har jag svårt att se att just Vazkepa skulle funka så bra.

 

Vazkepa

  • Läkemedlet ges som två kapslar ikosapentetyl à 998 mg två gånger dagligen. Årskostnaden är drygt 20 000 kronor. Enligt TLV:s beslut beräknar företaget Amarin att det finns 99 000 potentiella patienter i Sverige. 
  • Användningen tycks än så länge vara begränsad. Enligt statistik från E-hälsomyndigheten hade 66 recept på en månads förbrukning (120 kapslar) förskrivits mellan april och september i år, till ett subventionerat värde av knappt 190 000 kronor.

Källa: TLV, E-hälsomyndigheten

Källor:

Bhatt D, Steg G, Miller M, et al. Cardiovascular risk reduction with icasopent ethyl for hypertriglyceridemia. N Engl J Med 2019; 380:11-22

Nicholls S, Lincoff M, Garcia M, et al. Effect of high-dose omega-2 fatty acid vs corn oil on major adverse cardiovascular events in patients at high cardiovascular risk. JAMA 2020; 324(22):2268-2280.

Goff Z, Nissen S. N-3 polyunsaturated fatty acids for cardiovascular risk. Curr Opin cardiol 2022; 37:356-363

Ridker P, Rufai N, MacFadyen J, et al. Effects of randomized treatment with icosapent ethyl and a mineral oil comparator on interleukin-1, interleukin-6, c-reactive protein, oxidized low-density lipoprotein cholesterol, homocysteine, lipoprotein(a), and lipoprotein-associated phospholipase A2: A REDUCE-IT biomarker substudy. Cirkulation 2022; 146:372-379.

Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP). Assessment report Vazkepa (icosapent ethyl). 28 January 2021

Underlag för beslut om subvention – Nyansökan Nämnden för läkemedelsförmåner Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Dnr 2838/2021