Det finns olika åsikter i förbundet, konstaterade förbundets förste vice ordförande Lars Rocksén under fullmäktigemötet. Frågan om privata sjukförsäkringar fanns på flera ställen i dagordningen. Som Läkartidningen tidigare har berättat var den med i två motioner, och därtill diskuterades den i en interpellation.
Kritiker ser en kursändring i Läkarförbundets inställning till privata sjukförsäkringar. De påpekar att förbundets tidigare ordförande Heidi Stensmyren 2019 uttryckte att »privata sjukvårdsförsäkringar går rakt emot tanken om jämlik vård« i en debattartikel. Och det sätts i kontrast mot den nuvarande förbundsstyrelsens remissvar till regeringens utredning i år. Där skrev förbundet att det är »egendomligt att utredaren ser den privatfinansierade sjukvården som ett hot som urholkar tilltron till den offentliga sjukvården«.
Motionsskrivarna uppfattade att det finns mycket kritik mot de privata vårdförsäkringarna inom läkarkåren, och ville att Läkarförbundet skulle ta tydligare kritisk ställning i frågan. En motion beskrev försäkringarna som ett sätt för patienter att »köpa sig förbi en kö«, och att ämnet var en förtroendefråga både för sjukvårdssystemet och för läkare.
Läkarförbundets styrelse menade att den huvudsakliga orsaken till försäkringarnas framväxt är att den offentliga vården »inte har rätt förutsättningar att leverera vård i tid«. Det förbundet kan göra, och gör, är att driva en politik som förbättrar den offentliga vården; att förbjuda privata försäkringar är således ingen lösning.
Men det ställningstagandet vållade alltså debatt.
– Det här är en jätteviktig principfråga. Vi har fått det till oss från många medlemmar, många tycker det är viktigt, sa Lars Edling, ordförande i Örebro läns läkarförening och en av motionsskrivarna som ville se ett tydligare ställningstagande mot privata försäkringar.
Tomas Andersson, ordförande i Privatläkarföreningen, menade i sin tur att det i två utredningar inte framkommit evidens för undanträngningseffekter av privata sjukförsäkringar.
– Så vi måste skilja mellan evidens och tyckande.
Förbundsstyrelsens Lars Rocksén tackade för en intressant diskussion under fullmäktigedagarna. Han sa att styrelsen tagit till sig av diskussionen och intygade att frågan om behovsprincipen var högt prioriterad.
Fullmäktige lutade dock mer åt motionsskrivarnas sida och röstade, till skillnad från förbundsstyrelsen, för bifall i en av de två motionerna. Det innebär att Läkarförbundet ska verka för:
- att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar inte prioriteras till offentligt finansierad vård före andra patienter med större medicinska behov.
- en reglering av verksamheter som bedriver vård finansierad av privata sjukvårdsförsäkringar, för att säkerställa att hälso- och sjukvårdslagen efterlevs.
- en reglering av verksamheter som bedriver vård med blandad finansiering (privat och offentlig) i syfte att minimera problematiska prioriteringskonflikter.
Den andra motionen på ämnet kom från Kvinnliga läkares förening. Den förde i stort samma resonemang, men yrkade på att SLF skulle revidera sitt ställningstagande utifrån fokus på jämställdhet och jämlikhet. Den motionen blev dock inte bifallen, utan motionsskrivarna fick nöja sig med att den ansågs »besvarad«.
Läs även:
Motionärer räknar med debatt om de privata sjukvårdsförsäkringarna
(uppdaterad 2022-11-17)
