Sveriges nya sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) presenterade tillsammans med socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsförmiddagen satsningar från den kommande budgeten. På sjukvårdssidan var det fyra punkter som Acko Ankarberg Johansson lyfte fram.

Bland dessa är att regionerna ska få en prestationsbaserad ersättning för att öka antalet vårdplatser. Till detta avsätts en miljard kronor, vid sidan om den tidigare aviserade miljarden för att öka antalet vårdplatser i landet. 2023 ska alltså totalt två miljarder kronor användas till fler vårdplatser, en nivå som regeringen vill hålla även 2024 och 2025.

Ibland får regionerna kritik för att frisera siffrorna över antalet vårdplatser. Hur regionerna ska redovisa sina eventuella ökningar av vårdplatser, har regeringen ännu inte tagit ställning till.

– Vi kommer återkomma till hur, sa Acko Ankarberg Johansson på presskonferensen, men tillade att pengarna måste användas enligt regionernas eget tycke:

– Regeringens satsning handlar om att öka antalet vårdplatser, anslå rejält med pengar – vi dubblar summan – men hur måste avgöras lokalt. Det är där man ser hur behoven ser ut, vilka möjligheter man har och vad man behöver göra.

Regeringen vill även förstärka förlossningsvården och kvinnors hälsa genom att lägga 1,7 miljarder kronor på ändamålet 2023, och sedan 1,5 miljarder de kommande två åren. Acko Ankarberg Johansson lyfte att pengarna exempelvis kan gå till att återöppna stängda mottagningar, utan att ange om hon tänkte på några specifika. Och regeringen vill även ta fram en nationell förlossningsplan som ska minska omotiverade skillnader mellan regionerna.

En nationell vårdförmedling är något som Acko Ankarberg Johanssons parti tidigare har varit inne på. Principen är att patienter som väntat länge på vård, ska kunna få hjälp i en annan region med kortare köer. Nu avsätter regeringen 100 miljoner kronor årligen till en nationell statlig vårdförmedling.

Den fjärde punkten för sjukvårdens del, handlar om en satsning på primärvården på landsbygden för att öka tillgången. Till detta avsätts 300 miljoner kronor årligen.

– Det är nödvändigt att primärvården ger en kontinuitet och tillgänglighet, möjlighet till delaktighet, oavsett var i landet man bor, sa Acko Ankarberg Johansson.

Utöver detta presenterade socialminister Jakob Forssmed (KD) en satsning på 300 miljoner kronor årligen för att förebygga och bryta ofrivillig ensamhet och isolering.

– Ofrivillig ensamhet ökar exempelvis risken för depression och demens, och utsätter kroppen för en kronisk stress, berättade han under pressträffen.

Därtill vill staten införa ett »fritidskort« som ska ge barn möjlighet att delta i idrotts- och föreningslivet, förstärka satsningen på »Bostad först« för att motverka hemlöshet, och avsätta 20 miljoner till Bris nationella stödlinje.
Statens totala utgifter ligger på cirka 1 100 miljarder per år, där hälso- och sjukvård samt social omsorg ligger på ungefär 138 miljarder kronor.

Förra regeringens budget för ett år sedan, innehöll 5 miljarder kronor extra, däribland 2 miljarder för att motverka köerna i pandemins kölvatten och 1,5 miljarder till en förlängd satsning i förlossningsvården.

Förslagen i budgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.