Det är på grund av den mycket ansträngda vårdplatssituationen som den regionala särskilda sjukvårdsledningen, på inrådan från vårdhygien, beslutat att ändra rutinerna för när medarbetare ska stanna hemma från jobbet för misstänkt covid-19.

– Förut har vi sagt att man ska vara hemma vid symtom som kan vara covid-19. Nu lättar vi lite på det. Om man har milda symtom men känner sig tillräckligt frisk så kan man nu vara på jobbet, säger Anders Johansson, hygienöverläkare vid vårdhygien i Region Västerbotten, till Läkartidningen.

Enligt Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör samt sjukvårdsledare i den regionala särskilda sjukvårdsledningen, är det här en av flera åtgärder för att säkra bemanningen på kort sikt.

– Det är en fin gräns om man ska ändra existerande rutiner, vi vill så klart inte att personal som är sjuk ska pressa sig och komma in i tjänst, utan den nya riktlinjen gäller de som känner sig pigga men exempelvis har snuva eller förkylning, säger hon i ett pressmeddelande.

Enligt Anders Johansson är sjukfrånvaron just nu så stor att det innebär en risk för att vård inte blir utförd. Han nämner inställda canceroperationer och fördröjda utredningar som exempel.

– Vi bedömer att det är en större patientrisk än patientrisken som uppstår genom att vi faktiskt tillåter personer att vara på jobbet när de har milda symtom och inte känner sig sjuka.

Finns det inte en risk att sjukfrånvaron ökar om medarbetare går till jobbet trots symtom?

 – Vi tror inte det i nuläget. Tidigare under pandemin såg vi stora smittspridningshändelser på avdelningarna, där många i personalen smittade varandra och var hemma. Nu har så pass många så hög immunitet att bara enstaka anställda blir sjuka och behöver stanna hemma. Så vi tror inte att det får den effekten.

Anders Johansson konstaterar att pandemin nu är i ett annat läge.

– Konsekvenserna av pandemin är inte alls så stora nu som de var tidigare under pandemin. De börjar likna dem som finns vid influensa, när det gäller risken att bli allvarligt sjuk och avlida. Inställda canceroperationer eller fördröjda utredningar innebär en större patientrisk än att någon mer medarbetare, eller till och med patient, smittas med covid-19.

Det här tycker han måste lyftas mer – även nationellt.

– Det kan gå sakta att öka åtgärder. Men nu verkar det som att det går ganska sakta att minska dem också. Att göra det innebär lite jobbiga beslut – det kan ju upplevas som att man är slapp. Men jag tycker att det är dags att diskutera även den här typen av frågor, säger Anders Johansson.

Enligt Kia Ronnhed, HR-direktör, behövs fler lösningar för att täcka behovet av personal på kort sikt. Det handlar bland annat om att se över arbetssätt, flytta personal mellan enheter och om att frigöra vårdpersonal från pågående projekt.

Läs också:
Västerbotten i förstärkningsläge: Pensionärer och studenter lösningen
Brist på vårdplatser – Region Västerbotten i förstärkningsläge