– Vi ser hur fortbildningen hela tiden har minskat. Vi har en politik i förbundet om att vi ska öka fortbildningen, men vi har inte nått så mycket framgång i frågan och vi har inte ett bra sätt att mäta den, säger Sjukhusläkarnas ordförande Elin Karlsson.

Hon tycker att motionen om mätbar fortbildning är den viktigaste som föreningen lagt i årets fullmäktigemöte i Läkarförbundet 9–10 november.

Elin Karlsson, ordförande för Sjukhusläkarna. Foto: Stefan Tell

Föreningen anser att dagens system, kontinuerlig professionell fortbildning (med engelsk förkortning CPD), inte levererar tillräckliga resultat i praktiken. Systemet har inte mätbara mål och ställer inte krav på att specialister ska utbildas inom sin specialitet.

I stället eftersätts fortbildningen med indragen tid, avsaknad av budget och inga formella krav på att läkare ska hålla sig uppdaterade. Sjukhusläkarna tror att det kan bero på sämre ekonomi och stramare tidsramar, men också att flera chefer på arbetsplatserna inte har medicinsk bakgrund och förstår behoven.

För att komma till rätta med problemen förespråkar Sjukhusläkarna ett system som är tydligare och mer mätbart. Föreningen vill att man tittar närmare på det som kallas CME – continuing medical education. Kort och förenklat kan CME beskrivas som ett system där utbildningstimmar ger poäng, och där det finns krav på hur många poäng som läkare ska klara under exempelvis ett år.

Sjukhusläkarna vill att Läkarförbundet börjar utforma »ramarna för ett mätbart obligatoriskt fortbildningskrav«, och att förbundet utreder nyttan med CME.

Men Läkarförbundets styrelse yrkar på att Sjukhusläkarnas motion ska avslås. Styrelsen pekar bland annat på forskning som visar att CME-system »inte bidrar till kvalitetseffekter i hälso- och sjukvården«, som styrelsen skriver i sitt svar, och att Läkarförbundet tidigare har landat i att CME inte är tillräckligt bra.

Förbundsstyrelsen vill i stället se en reglering, där arbetsgivaren förväntas tillgodose ett visst antal dagar utbildning per år. Styrelsen påpekar att arbetet inletts i riksdag och regering.

Men Sjukhusläkarna är inte nöjda med förbundsstyrelsens svar och kommer fortsätta yrka på bifall. Elin Karlsson påtalar att det inte står i Sjukhusläkarnas motion att Läkarförbundet ska förespråka just CME, utan utreda vad som passar Sverige, och som en del i det undersöka CME.

– CME-systemet har så klart sina brister, såsom alla system. Men det är ändå det systemet som används i Europa. Och det är bättre att ha ett system än inget alls.

Nuvarande CPD är för diffust?

– Ja, det är det. Och man kan lägga in vad som helst i det.

– Det är mycket som är viktigt, såsom utbildningar i ledarskap och journalsystem. Men vi vill att man får fortbildning inom sin specialitet. Där är CPD alldeles för luddigt, det spelar ingen roll om du haft fortbildning inom ditt område eller något mer övergripande.

Elin Karlsson menar att ett mer konkret system skulle göra det enklare att rikta krav om fortbildning mot till exempel Sveriges Kommuner och regioner, SKR. Och hon påpekar att Läkarförbundet i många år har pratat om att fortbildningen ska vara ett visst antal dagar, utan att se någon förbättring.

– Vi har snarare sett att dagarna minskat. Vi har pratat om tio dagars extern fortbildning i många år. Vi måste bli skarpare och tydligare i vad det är vi efterfrågar.

Räknar du med att det blir debatt?

– Ja, jag tror det kommer att bli en del debatt. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi tar ledartröjan när det gäller fortbildning och säger hur det ska vara. Vi kan inte vänta på att någon annan ska göra det. Och jag hoppas och tror att det kommer att bli bifall.

Uppdatering: På fullmäktigemötet bestämdes att Läkarförbundet ska arbeta för ett system tas fram för »en individuell registrering av fortbildning där arbetsgivare och arbetstagare lätt kan följa hur fortbildningskravet uppnås«. Att-satsen om CME ströks dock.