Lärosätena och regionerna samverkar för att utbilda nya läkare. Regionerna får ersättning för utbildningsuppdraget via ALF, ett avtal mellan staten och de sju universitetssjukhusregionerna.
Men i dag räcker inte ersättningen, enligt Sveriges läkarförbund student (SLF Student) som vill att Läkarförbundet verkar för ökade ALF-medel för grundutbildningen.
»För att tillgodose behoven av handledning krävs plats i budget, och scheman, annars riskerar vi en sämre arbetsmiljö för de läkare som ska handleda. Grundutbildningens budget berör läkare i alla steg av karriären, både nu och i framtiden«, skriver SLF student i en motion till Läkarförbundets fullmäktige 9–10 november.
– Utan utökade ALF-medel urholkas kvalitén på utbildningen. Det måste finnas incitament för att klinikerna ska prioritera utbildning av läkarstudenter. Systemet kan inte bara bygga på en välvilja, utan bra utbildning måste premieras, säger Robert Lilford, ordförande SLF student, till Läkartidningen.
Förbundsstyrelsen håller med och yrkar på bifall för motionen.
Målsättningen i ALF-avtalet är att det ska vara kostnadsneutralt för regionerna att delta i utbildningen av nya läkare. Så är det inte i dag enligt regionerna, vilket Läkartidningen har skrivit om tidigare.
Regionerna larmade redan i samband med att förslaget om den nya läkarutbildningen kom, om att den kommer att bli mer resurskrävande, eftersom antalet terminer utökats samtidigt som den innehåller längre perioder av verksamhetsförlagd utbildning och verksamhetsintegrerat lärande (VFU/VIL). Det är även fler mål som ska uppnås, fler kliniska examinationer och det krävs mer handledning.
Även Universitetskanslersämbetets (UKÄ) externa arbetsgrupp som granskade lärosätenas ansökningar om att få utfärda läkarexamen lyfte fram finansieringen som bekymmersam.
För ett år sedan skrev FoU-direktörerna i de sju universitetssjukhusregionerna till Utbildningsdepartementet och begärde att staten skjuter till mer pengar till läkarnas grundutbildning. Ersättningen måste räknas upp omedelbart och därefter höjas i takt med att den nya läkarutbildningen är fullt uppbyggd, enligt direktörerna.
För att gå plus minus noll krävs en omedelbar höjning av dagens belopp på 79 547 kronor per helårsstudent och år till 128 492 kronor, enligt deras begäran. För att täcka kostnaderna för den nya utbildningen behövs sedan ytterligare en höjning till 145 225 kronor per student och år.
Men trots att drygt ett år har gått, har regionerna ännu inte fått något svar, säger Andreas Scheutz, som är forsknings- och innovationsdirektör i Uppsala och sitter i den nationella ALF-styrgruppen.
Enligt Utbildningsdepartementet bereds frågan fortfarande.
AVTAL MELLAN STATEN OCH UNIVERSITETSSJUKHUSREGIONERNA
ALF är förkortningen på ett avtal mellan staten och de sju universitetssjukhusregionerna. Avtalet reglerar bland annat hur mycket pengar regionerna ska få från staten för att bedriva klinisk forskning och för att medverka i utbildningen av läkare (GU-ALF).
ALF-avtalet kompletteras med regionala avtal mellan universiteten och regionerna, som bland annat reglerar prioritering och fördelning av ALF-ersättningen. Det innebär att varje region prioriterar och fördelar medlen på lite olika sätt.
Sedan 2015 finns en nationell styrgrupp för ALF-avtalet som består av representanter för staten och regionerna. I styrgruppen sitter 14 ledamöter. De representerar de sju regioner som omfattas av ALF-avtalet men även Utbildningsdepartementet, Socialdepartementet och de medicinska fakulteterna vid Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet och Umeå universitet.
Styrgruppens uppdrag är att följa upp hur ALF-avtalet tillämpas. De lämnar förslag på utformning och genomförande av återkommande utvärderingar av universitetssjukvården.
