Socialstyrelsen har haft i uppdrag från den förra regeringen att se över de regionala smittskyddsenheternas och smittskyddsläkarnas förutsättningar och kapacitet att genomföra sitt uppdrag.

Översynen visar inte på några betydande strukturella problem eller kapacitetsbrister. Däremot finns det en del avgränsade problem och utmaningar när det gäller smittskyddets kapacitet, organisation samt samverkan med andra aktörer, enligt myndighetens rapport.

Myndigheten ger totalt nio rekommendationer.

Socialstyrelsen vill bland annat göra det obligatoriskt för alla regioner att ha en biträdande smittskyddsläkare. Det skulle förbättra såväl den regionala som den nationella förmågan att hantera ett eventuellt smittoutbrott eller annan kris framöver, slår myndigheten fast.

I dag saknar Östergötland, Sörmland, Jämtland och Gotland en biträdande smittskyddsläkare enligt myndighetens kartläggning.

Socialstyrelsen anser också att smittskyddsenheterna och smittskyddsläkarna ska placeras direkt under regiondirektören eller sjukvårdsdirektören i alla regioner inför nästa kris. I samtliga regioner måste de också försäkras tillgång till stödfunktioner inom kommunikation, juridik, statistik och epidemiologi.

»I händelse av kris behöver tillgången till samtliga funktioner kunna skalas upp, vilket bör preciseras i en regional katastrofmedicinsk beredskapsplan eller motsvarande«, skriver myndigheten i rapporten.

När det gäller den nationella samordningen av smittskyddet har det varit en stor utmaning för Folkhälsomyndigheten att förankra allmänna råd och rekommendationer med smittskyddsläkare samtidigt som pandemin rullade på i snabbt tempo, slår Socialstyrelsen fast.

Socialstyrelsen anser att Folkhälsomyndighetens samordning av smittskyddet har utvecklats positivt under pandemin men föreslår ändå att Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkarna ska utvärdera samordningen under pandemin tillsammans med en oberoende part.

Socialstyrelsen vill bland annat också:

  • Att regeringen ska ge en statlig myndighet i uppdrag att samordna det vårdhygieniska arbetet på nationell nivå.
  • Att den regionala smittskyddsläkaren ska byta namn till »Regional smittskyddsmyndighet« för att förtydliga att det rör sig om en myndighet. »Smittskyddsläkaren är en myndighet, men funktionen kan missförstås som en särskilt utsedd läkare och inte en aktör med fullständigt reglerat ansvar utifrån smittskyddslagen«, skriver myndigheten i rapporten.
  • Förbättra samverkan mellan regionerna och kommunalt finansierad vård och omsorg.