Nationella vårdkompetensrådets nya rapport som publicerades på onsdagen innehåller förslag på hur primärvården ska kunna stärkas, genom att få bukt på läkarbristen och se till att fler patienter får en fast läkare. Bland de viktigaste punkterna är ett förslag om att satsa en miljard kronor om året under fem års tid för att öka antalet ST i allmänmedicin. Vårdkompetensrådet vill även att en nationell samordnare tillsätts för att klara målet om en allmänläkare per 1 100 invånare.
När Läkartidningen når Marina Tuutma, Distriktsläkarföreningens ordförande och Läkarförbundets andre vice ordförande, har hon ännu inte hunnit läsa igenom rapporten i sin helhet. Förslagen som sådana är dock över lag »jättebra«, menar Marina Tuutma. Allt hänger på om och hur de realiseras.
– Det är väldigt svårt att säga om fem miljarder är tillräckligt med pengar. Det viktiga är att de inte hamnar hos Sveriges Kommuner och regioner eller på projektnivå – regionerna är de största projektkramarna jag vet. Men projekt leder inte till verklig förändring. Pengarna måste hamna ute i verksamheterna, så att man kan anställa blivande ST-läkare och premiera deras handledare. Det är där pengarna skulle göra den största skillnaden, säger hon.
Marina Tuutmas stora farhågor nu är att regeringen inte ska ta förslagen vidare, eller att Sveriges Kommuner och regioner , SKR sätter käppar i hjulet – och även om miljardsatsningen blir av riskerar pengarna att försvinna ut i tomma intet.
– Det finns en risk att pengarna fastnar på en högre nivå där de stoppas i ett svart hål, säger hon.
Även förslaget om en nationell samordnare för fler ST är lovvärt, anser Marina Tuutma. Hon hoppas att en sådan roll skulle kunna fungera som ett slags kontrollfunktion som ser till att det verkligen blir verkstad.
– Man behöver följa upp att rätt saker görs. Vi har pratat om en allmänläkarbrist i åtminstone trettio år, men väldigt få regioner har ens en konkret handlingsplan. Vilka mål ska vi uppnå om ett år? Om två år? Alla regioner har inte ens fattat ett beslut om en läkare på 1 100 patienter.
Enligt Nationella vårdkompetensrådet bör även primärvårdens »digitala grundförutsättningar« stärkas och utbildningsmoment bör i högre grad genomföras även på landsbygden och i socioekonomiskt utsatta områden. Ytterligare ett förslag rör förbättrade möjligheter till forskning för anställda inom primärvården, något som Marina Tuutma också välkomnar.
– Man måste göra det attraktivt att vara allmänläkare. Som det är nu finns det ingen direkt möjlighet till forskning inom allmänmedicin, så de som är forskningsintresserade väljer en annan specialitet.
Förslaget om ett nationellt ledarskapsprogram hade dock kunnat skruvas på, menar Marina Tuutma. Hon betonar vikten av att möjliggöra för läkare att bli chefer och hade önskat att förslaget tydligare riktade sig till just läkarkåren.
– Den som har den högsta kompetensen och kan primärvårdens komplexitet bör vara chef. Läkare söker sig också i högre utsträckning till vårdcentraler där en läkare är chef, säger Marina Tuutma.
Tina Crafoord, ordförande för Chefsföreningen och ledamot i Läkarförbundets styrelse, har dock en delvis annan syn på saken.
– Jag blir otroligt glad att man så tydligt ser behovet av en satsning på chefs- och ledarskapet inom primärvården. Självklart hade jag också gärna sett en specifik satsning på läkare som chefer, men det är viktigt att satsa på ledarskapet överhuvudtaget.
Läs också: Vårdkompetensrådet vill se miljardsatsning på primärvården
