I somras öppnade en tillfällig intagningsavdelning, »sommar-ITA«, med fem vårdplatser på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Syftet var att avlasta den hårt pressade akutmottagningen genom att ta hand om patienter som inte var så sjuka att de behövdes läggas in, men ändå behövde omsorg i väntan på exempelvis ett provsvar eller röntgenundersökning.

Det var en nödlösning. Och bemanningen blev även den en slags nödlösning på grund av svårigheterna att få tag på sjuksköterskor och undersköterskor. Akademiska sjukhuset anställde läkarstudenter efter termin nio som underläkare, men för att sköta typiska sjuksköterskeuppgifter som att ge läkemedel, sätta perifera venkatetrar, skriva statusuppdateringar och delta i rondarbete. Läkarstudenter på de tidigare terminerna utförde i sin tur undersköterskeuppgifter.

Upplägget väckte starka protester från både Vårdförbundet och SLF student Uppsala inför sommaren, vilket Läkartidningen har berättat om. Facken varnade bland annat för patientsäkerhetsrisker eftersom en läkare inte har samma fokus på omvårdnad som en sjuksköterska.

Elisabeth Haddleton. Foto: Privat

Nu har Akademiska sjukhuset utvärderat projektet. Mest nöjda är patienterna, enligt Elisabeth Haddleton, som är patientsäkerhetssamordnare inom verksamhetsområde akutsjukvård och internmedicin och har arbetat som operativ chef på avdelningen.

– Sedan tycker jag att det också varit en fördel för läkarstudenterna. De har lärt sig otroligt mycket, säger Elisabeth Haddleton som själv är sjuksköterska i grunden.

Vad tänker du om kritiken mot upplägget ni valt?

– Skulle vi ha en bra bemanning med sjuksköterskor, skulle vi sannolikt inte ens diskuterat detta. Men eftersom läget ser ut som det gör valde vi att ta in läkarstudenter.

Enligt Elisabeth Haddleton har det varit patientsäkert. Patienterna valdes ut enligt väldigt snäva inklusionskriterier, för att sålla bort alltför sjuka patienter.

– Vi var väldigt hårda med att följa kriterierna för att varken patienterna eller studenterna skulle utsättas för fara. Läkarstudenterna har hela sin karriär framför sig och vi vill inte att de ska få en dålig upplevelse.

Men den snäva avgränsningen var också det största problemet: Avlastningen blev inte så stor som förväntat. Akutmottagningen behövde mer hjälp med andra patientgrupper – som multisjuka, sköra äldre som väntade på en ledig plats på en slutenvårdsavdelning.

2015 anställde Akademiska sjukhuset läkarstudenter på underläkarvikariat i stället för röntgensjuksköterskor, sedan dess har det skett återkommande. Och fler och fler regioner har tagit efter. SLF student och Sveriges yngre läkares förening, Sylf, har länge varit kritiska. Sylf har till och med varnat läkarstudenter för att sent i utbildningen hoppa på sommarvikariat som inte är kopplade till läkaryrket. Efter termin nio (och termin tio för dem som går den nya sexåriga läkarutbildningen) får man som läkarstudent vikariera som underläkare.

– Regionerna upplever nog att de löser problemet på kort sikt med den här typen av kontrakt, men vi anser inte att underläkare ska användas för att täcka upp för bristen på sjuksköterskor, sa Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale till Läkartidningen tidigare i år.

SLF student Uppsala tycker avdelningen i sig är bra. Men efter termin nio ska »riktiga« underläkarvikariat gälla, enligt ordföranden Richard Simo som tycker att ett universitetssjukhus som Akademiska sjukhuset borde vara ett föredöme.

– Ett underläkarvikariat ska vara ett underläkarvikariat och ingenting annat. Konceptet »omvårdnadsunderläkare« bör försvinna helt eller borde aldrig ha funnits snarare sagt. Och underläkare ska inte ersätta sjuksköterskor. Det är ju två yrkesprofessioner med olika fokus i utbildningen, säger han.

Elisabeth Haddleton tycker de starka reaktionerna är överdrivna.

– Jag är inte själv läkare och kan inte tala för den professionen. Men ingen av läkarstudenterna som jobbat hos oss har ångrat sig. En valde till och med detta framför ett erbjudet underläkarvikariat.

Hon påpekar att läkarstudenterna även lärt sig en del mer typiska läkarsysslor. Exempelvis under rondarbetet, som skötts av en underläkare med stöd av specialistläkare.

– Det har varit fantastiskt att se läkarstudenterna utvecklas. De har verkligen vuxit och fått med sig mycket till sina framtida yrkeskarriärer.

Sommar-ITA

Sommar-ITA var öppen dygnet runt från 23 juni till och med 19 augusti för att avlasta akutmottagningen i Uppsala.

De fem vårdplatserna var inte bundna till en klinik, utan en slags förlängning av akutmottagningen där patienterna kunde få en ordentlig säng och mat i stället för att bli liggandes i en akutkorridor.

Som mest var det 26 patienter/vecka. Medelvårdtiden var 19 timmar, mediantiden 16 timmar.

Av patienterna som vårdades på sommaravdelningen blev 115 utskrivna till hemmet, medan 59 skrevs in på sjukhuset och sju flyttades till andra enheter.

De vanligaste besöksorsakerna var buksmärta, allmän svaghet, extremitetssvullnad, yrsel eller huvudvärk.

Fyra läkarstudenter, en undersköterska och en utlandsutbildad läkare som ännu inte fått svensk legitimation utförde undersköterskeuppgifter. Tre läkarstudenter efter termin 9 och tre utlandsutbildade läkare utan svensk legitimation, utförde sjuksköterskesysslor.

En underläkare gjorde delar av rondarbetet måndag–lördag tillsammans med specialistläkare. Två sjuksköterskor arbetade på vardagarna och fungerade som operativa chefer.

Källa: Akademiska sjukhuset

Kriterier för intagning

Inklusionskriterier exempel:

  • DVT-misstanke
  • Dehydrering
  • Måttlig elektrolytrubbning
  • Hypoglukemi

Exklusionskriterier exempel:

  • Commotio
  • Hyperglukemi med behov av insulin
  • Behov av intravenös smärtlindring
  • Patient som ska läggas in

Källa: Akademiska sjukhuset