Förra året restanmäldes totalt 1 047 förpackningar med läkemedel, enligt ny statistik från Läkemedelsverket. Men redan efter de första nio månaderna i år hade den siffran passerats, med 1 048 restanmälda förpackningar. Flest restanmälningar har gjorts för läkemedel för nervsystemet, mag- och tarmkanalen samt hjärtat.
En patientgrupp som drabbats hårt är personer med epilepsi, eftersom flera olika typer av epilepsimediciner varit restnoterade samtidigt, rapporterar P4 Örebro. Sara Fors, läkemedelsförsörjningsstrateg i regionen, säger till radiokanalen att bristen på läkemedel har flera orsaker. Exempelvis prioriterar läkemedelstillverkare lönsamma mediciner, samtidigt som lagren är små i alla led.
– Det är mycket just-in-time-tänk, och om vi får ett avbrott i produktionen eller om efterfrågan på läkemedlet ökar ser vi ganska snabbt att vi kan hamna i en bristsituation, säger hon.
Maria Palmetun-Ekbäck, verksamhetschef på Läkemedelscentrum, säger att regionen har försökt att förenkla processen så att alla patienter i regionen ska kunna få ersättande läkemedel men att Läkemedelsverket sagt nej.
– När det gäller just epilepsiläkemedel går det åt väldigt mycket tid för neurologerna att skriva en enskild licensmotivering för varje patient, säger hon till radion.
Magnus Isacson, ordförande för Sveriges förening för allmänmedicin, Sfam, upplever att saknade läkemedel lett till ökad frustration bland läkarkåren, rapporterar Dagens Medicin.
– Det blir mycket pyssel med patienterna. Man måste hitta ett alternativ, förklara alternativet, och byta till det. Sedan när medicinen kommer tillbaka så kanske man behöver byta tillbaka till den. Det går ganska mycket tid till fixande och trixande som man gärna hade lagt på annat, säger han till tidningen.
Andelen restanmälda läkemedel av det totala antalet tillgängliga läkemedel är dock relativt liten. 3,1 procent av alla läkemedelsförpackningar är restanmälda.
