Haifa Alheeti, specialistläkare i akutsjukvård vid Karolinska i Huddinge, tycker att det har blivit allt tyngre att arbeta under julen. Foto: Privat.

Klockan halv elva på julaftonskvällen klev Haifa Alheeti, specialist i akutsjukvård vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, på sitt arbetspass. Till att börja med såg det ut att bli en ganska lugn natt.

– Vi hade 26 patienter, alla ganska dåliga. Men vi fick bra rapporter från personalen som gick hem och ordentlig planering och allting. Men från midnatt och flera timmar framåt rullade det in ambulanser en efter en och vi hade fullt med röd- och orangetriagerade patienter.

Mestadels rörde det sig om ortopedpatienter som hade fallit och intoxikationer med alkohol eller droger. Som tur var fanns det dock bra med vårdplatser så det gick snabbt att lägga in patienterna för vidare vård, säger Haifa Alheeti.

– Det är ju annars något som brukar vara besvärligt. Hos oss har det varit katastrof ur vårdplatssynpunkt större delen av året.

I vanliga fall brukar teamet som jobbar under julen ta gruppbilder tillsammans, men det fanns det ingen tid för i år.

– Men vi åt lite julmat vid fyratiden på morgonen, innan dess hann vi inte.

Den natten bestod den totala läkarstyrkan av en specialist, en ST-läkare och två legitimerade läkare. Så få läkare gör situationen skör, säger Haifa Alheeti.

– Om det kommer flera svårt sjuka patienter samtidigt har vi inte kapaciteten att ta hand om dem.

Haifa Alheeti är van vid att jobba på julen, men tycker att det har blivit allt tyngre de senaste åren.

– Vi har fler och sjukare patienter att ta hand om nu för tiden. Nu har vi ju både covid, RS-virus och influensa som går – i tillägg till allt det andra – så det påverkar arbetsbördan mycket. Före pandemin var det mycket lugnare att jobba jul. Nu upplever jag också att till och med influensapatienterna är sjukare än förut, de behöver oftare syrgas eller läggas in. Det är också en stor skillnad jämfört med för några år sedan.

Även nyårsdagen kommer Haifa Alheeti vara i tjänst. Hon vågar dock inte tro på ett rimligare tempo.

– Den 1 januari brukar vara besvärligt. Vi har dessutom haft det tufft i flera veckor, så jag tror inte att det kommer att lugna ner sig till dess.

Kirurgen Åsa Edergren hade det relativt lugnt på sitt arbetspass under julen. Foto: Privat.

En annan Stockholmsläkare som jobbade i jul är kirurgen Åsa Edergren på Södersjukhuset i Stockholm. Natten till annandag jul opererade hon två patienter och fick på det stora hela ett relativt lugnt arbetspass. Hon tror att det beror på att man på akuten hade många patienter med infektioner och färre som behövde kirurgi. Dessutom har man en del av patienterna från kirurgen utlokaliserade på andra avdelningar eftersom en halv av fyra avdelningar på kirurgen har gjorts om till covidavdelning.

– Jag skulle säga att den natten var jag inte så överarbetad. Men ofta är det på annandagen det brukar smälla till. Då har folk hållit sig, man vill inte åka in på julafton.

Hon är glad över att hon också hann sova lite, något hon inte alltid får göra på sina nattpass.

– Jag har tre små barn så när jag jobbar ett sådant här extrapass har jag inte sovit innan, därför är det bra att få vila lite. Men telefonen ringer hela tiden så det är mer att man slumrar. Nu fick jag också en del samtal från sköterskor från de avdelningar där våra patienter är utlokaliserade. Det blir ju alltid lite krångligare när patienter utlokaliseras.

Åsa Edergren berättar att hon alltid vill ställa upp och jobba någonting under julen »för att vara solidarisk«, men att hon helst vill vara ledig på julafton på grund av barnen.

– Jag skrev snabbt upp mig på den här natten för att slippa jobba julafton. Men det brukar ordna sig, det finns alltid någon som kan tänka sig att jobba då, någon som inte har barn eller har större barn.

Fick ni något julmys på avdelningen då?

– Det fanns godis, små skålar med knäck hade vi lite överallt!

På Sahlgrenska universitetssjukhuset var neurokirurgen Jennifer Samuelsson i tjänst. Hon brukar jobba under julen – och tycker om det.

Jennifer Samuelsson är specialist i neurokirurgi men kan också bygga pepparkakshus. Foto: Privat.

– Det är trevligt. På vår avdelning är alla så glada och vid gott mod. I år byggde vi pepparkakshus och fikade på sköterskeexpeditionen.

I år var hon neurokirurgisk primärjour under julafton vilket innebar operationer av akuta blödningar samt hantering av inneliggande patienter. Även på juldagen var hon inne för en akut operation av ett pulsåderbråck som brustit.

– Det har varit lugnare än en normal veckodag. Vi har haft att göra, men det har varit ett ganska jämnt flöde och man har inte behövt göra sjutton saker samtidigt, som det kan vara ibland.

Jennifer Samuelsson tror att många kanske väntar med att söka vård som inte är superakut till efter julhelgen. Dessutom jobbade hon och hennes kollegor på neurokirurgen extra mycket veckorna före jul.

– Vi opererade väldigt mycket akut vid sidan av vårt elektiva program och kanske klarade vi av en del då också.

Pepparkakshuset då? Det var inte mer avancerat än tre ihoplimmade pepparkakor, säger Jennifer. Och inte särskilt hållbart.

– Jag tror mitt hus kollaberade efter tre sekunder.