I december 2021 fattade Världshälsoförsamlingen, det vill säga hälsoministrarna från Världshälsoorganisationens, WHO:s, medlemsländer beslut om att inleda en process med att ta fram en internationell pandemikonvention.

Syftet med en sådan är att skydda världen mot framtida pandemier genom att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter länder har när det gäller att förebygga smittsamma sjukdomar och vad som gäller om en pandemi ändå bryter ut.

Vid ett möte i februari 2023 ska ett första utkast av konventionen diskuteras, och Sveriges globala hälsoambassadör Anders Nordström hoppas på ett innehåll som inte enbart är inriktat på akuta åtgärder.

– Jag hoppas att man framför allt kan komma överens om ett innehåll som inte bara fokuserar på tillgång till vaccin, utan som lyfter fram det förebyggande arbetet som kan behöva göras, säger han in en intervju med Sveriges Radio.

Anders Nordström nämner arbetet för biologisk mångfald samt arbetet för att stoppa risken för nya zoonoser.

Efter att man kommit överens om innehållet är tanken att konventionen ska ratificeras av WHO:s samtliga 194 medlemsländer. Genom ratificering blir konventionen lagligt bindande, men den politiska situationen med många olika åsikter om hur det hela ska se ut innebär utmaningar, menar Anders Nordström. Dessutom är sanktionsmöjligheterna små mot de länder som bryter mot konventionen.

– Vad man kan göra är »shame and blame«, men några riktiga sanktionsmöjligheter har man i princip inte när det gäller konventioner, säger Anders Nordström.