Under perioden från den 1 januari 2021 till och med den 30 juni 2022 kom totalt 384 synpunkter gällande cancerärenden in till Patientnämnden i Skåne, visar en ny rapport. Av dessa handlade 35 procent om att patienten upplever sig ha fått en försenad cancerdiagnos, en liten ökning jämfört med den förra analysen av klagomål kopplade till cancer som kom 2017.

Ett exempel som lyfts är en patient som under två års tid sökt hjälp via vårdcentralen. Behandlingarna gav dock inget resultat. Till slut diagnosticerades hon med fas två av cancer. Då var hon i behov av cellgiftsbehandling och strålning. Liksom många andra grubblar patienten, enligt rapporten, över om hon hade kunnat slippa en så pass stor behandling ifall någon hade reagerat på hennes symtom tidigare.

En annan person kontaktade Patientnämnden angående en närstående, vars halssvullnad och obeskrivliga trötthet inte togs på allvar av vårdcentralen. I stället ska kvinnan i fråga ha uppmanats att inte ringa så ofta. Det visade sig senare att hon hade cancer i lymfsystemet: »Specialistläkarna ska sedan ha sagt till henne att hon hade så tydliga symtom på detta att det skulle ha uppmärksammats redan på vårdcentralen.«

Skånes regionala cancersamordnare Anna-Karin Falck säger i en kommentar att tilliten till vården störs när symtom inte tas på allvar.

– Det är en väldigt mänsklig reaktion och inte alltid möjlig att undvika. Ibland är det just tiden som går som tydliggör symtom och leder misstanke om allvarlig sjukdom till diagnos. Som patient upplever man då självklart att det har gått onödigt lång tid, med facit i hand, säger hon.

Under den granskade perioden har det också inkommit många synpunkter kring information och bemötande. Några har också uttryckt kritik mot att cancerbesked har meddelats på ett okänsligt sätt, som att en del har kunnat läsa om sina diagnoser i journalen via 1177.se innan de har fått något muntligt besked. I några av fallen har vårdgivarna krävts på svar. En sektionschef skriver att det är ett problem att patienter kan ta del av svar innan de har hanterats av vården, men att patienterna behöver ha en viss förståelse för att så kan ske.

Den tidigare chefläkaren Mats Molt Rolfsson var med och arbetade fram beslutet om enskildas direktåtkomst till journaler.

– Det fanns en del farhågor som identifierades och det gjordes riskanalyser men man såg också fördelar med att patienten blir mer delaktig i sin vård vilket hela 1177 handlar om, säger han i en kommentar.

Cancerklagomålen utgör 4 procent av det totala antalet inkomna synpunkter under perioden.