Sedan 2017 är primärvårdsbesök gratis för personer som är 85 år och äldre efter ett initiativ från den dåvarande regeringen.
– Med detta slipper vi risken att våra äldre avstår vård som de egentligen behöver på grund av avgifterna, sa sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) då.
Men de slopade avgifterna har inte fått väntad effekt, enligt en ny studie publicerad i Journal of Health Economics.
– Det verkade finnas en tanke om att nödvändiga vårdbesök inte gjordes, på grund av patientavgiften. Med det sa man också indirekt att fler besök i öppenvården skulle göras om avgiften togs bort, men våra resultat visar att så inte är fallet: Äldre gör inte fler besök med patientavgiften borttagen. Patientavgiften har alltså inte hindrat målgruppen från att göra de besök som de behövde, säger studiens förstaförfattare Naimi Johansson.
Hur pass väntat var resultatet?
– Jag skulle säga att det var oväntat. I internationell forskning syns tydligt att patienter använder mer vård om de behöver betala mindre ur egen ficka, även bland äldre. Även i Sverige finns studier som visar att patientavgiften har betydelse för hur unga vuxna söker vård, även om det inte syns några jättestora effekter.
Naimi Johansson upptäckte också en annan oväntad konsekvens av att öppenvården blev gratis för de äldsta.
– Åldersgränsen på 85 år har i sig betydelse. Vi ser att de som närmar sig 85 år avvaktar med vissa besök till dess att vården avgiftsfri. Däremot har vi inget stöd för att den här fördröjningen skulle få några allvarliga konsekvenser för hälsan. Patienterna verkar vara bra på att avgöra vilka besök som är nödvändiga och vilka som skulle kunna skjutas upp, säger hon.
Studien bygger på registerdata över 81–87-åringar i Region Stockholm och Västra Götalandsregionen, totalt över 42 000 personer. Siffrorna gäller åren 2014–2018.
