Ny svensk studie: Ökad övervikt hos små barn under covidpandemin

Studien, en retrospektiv populationsbaserad tvärsnittsstudie, inkluderade 25 049 barn i åldrarna 3–5 år från tre svenska regioner; Dalarna, Jönköping och Sörmland. Resultaten visar en statistisk signifikant ökning av BMI hos 3-åringarna, där obesitas ökade hos de 3-åriga flickorna från 2,8 procent före pandemin till 3,9 procent under pandemin och hos pojkarna från 2,4 till 2,6 procent. Hos flickorna sjönk också andelen normalviktiga från 82,6 procent före pandemin till 80,9 under pandemin.

Även hos 4-åringarna fanns en statistiskt signifikant ökning av BMI, där obesitas ökade hos både flickor och pojkar. Andelen överviktiga flickor ökade från 11,1 till 12,8 procent, och undervikt hos pojkar minskade från 2,0 till 1,4 procent. Anton Holmgren, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och en av författarna till studien, är lite överraskad över resultaten.

– Vi drog igång studien efter att vi fått rapporter från BVC-sköterskor som sett att barn ökade mycket i vikt under pandemin, och nu visar våra resultat att det stämde. Varför kan vi bara spekulera i, men livsstilsförändringar under pandemin som ökad skärmtid hos barnen och mer intag av sötsaker kan vara en förklaring, säger Anton Holmgren, som till vardags är barnläkare på Hallands sjukhus och FoU-handledare vid FoU-enheten i Region Halland.

– Och varför den största förändringen sågs hos flickorna har vi ingen vettig förklaring till, det vill jag inte spekulera i.

Hos 5-åringarna observerades inga förändringar i BMI. Anton Holmgren kan inte riktigt förklara varför.

– Det är svårt att förstå, men en teori är att man som 5-åring har mer grundlagda beteenden och matvanor, och att man är mindre infektionskänslig än 3-4-åringar, och därför inte var hemma lika mycket från förskolan. Barn som är på förskolan rör sig mer och äter nyttigare än barn som sitter hemma.

I studien, som är publicerad i European Journal of Public Health, undersöktes också socioekonomiska skillnader. I de mest utsatta områdena ökade andelen 3- och 4-åringar med övervikt från 9,5 till 12,4 procent, och andelen med obesitas från 2,4 till 4,4 procent. Där kan en del av förklaringen vara att fler i dessa områden har utrikesfödda föräldrar som kan ha tittat mer på hur andra länder gjorde och höll sina barn hemma från förskolan.

– Vi fick rapporter från många områden där det var tomt på förskolorna under pandemin. Det som slog oss, som vi inte riktigt har några studier på sedan tidigare, är att det redan för 3-åringar alltså spelar roll för BMI vilken socioekonomisk bakgrund du har, säger Anton Holmgren.

Nu är tanken att studierna ska följas upp för att se hur det har gått för barnen och om förändringarna blir bestående. Man vill också mer i detalj studera vilka faktorer som spelar in socioekonomiskt – utbildning, inkomst och så vidare.

– En mycket viktig fråga blir hur man utifrån resultaten ska jobba vidare för att nå fram till föräldrar och åstadkomma förändring för de barn som har högst risk att utveckla övervikt och obesitas, säger Anton Holmgren.