I dag rekommenderas avnavling två till tre minuter efter födseln hos fullgångna välmående barn, eftersom forskning visat att det extra blod som barnet då hinner få bland annat ger bättre blodvärde.

Men riktlinjerna från 2008 har inte lirat med praxis, enligt Ola Andersson, neonatolog som lett arbetet med de nya rekommendationer som Neonatalföreningen, Svensk förening för obstetrik och gynekologi och Barnmorskeförbundet nu enats om.

– Man har varit mer liberal än så i förlossningsvården. I en studie såg vi att svenska barnmorskor väntade tills placentan fötts fram – sex minuter i median – med att avnavla fullgångna och friska nyfödda när de själva fick välja, säger Ola Andersson, som är överläkare på Skånes universitetssjukhus i Lund och docent vid Lunds universitet.

Framför allt vid hemförlossningar finns det beskrivet att man väntar längre. I en extrem variant – så kallad lotusfödsel – klipps inte navelsträngen alls utan barnet och moderkakan hänger ihop tills navelsträngen skrumpnar och faller av spontant, vilket brukar ta tre till åtta dagar.

I en studie, som publicerades i maj i år, har Ola Andersson och hans medarbetare tittat närmare på konsekvenserna av att vänta längre än vad riktlinjerna hittills stipulerat.

I studien kunde de inte se några nackdelar för de här barnen om man väntade i median sex minuter.

– Nu säger vi att man kan vänta tills placentan avgått, eftersom det verkar vara säkert. Men vi avråder också från lotusfödsel utifrån aktuellt kunskapsläge, säger Ola Andersson.

Ola Andersson, docent och neonatolog.        Foto: Fröken Fokus/Martina Thalwitzer

Han konstaterar att det de senaste åren blivit tydligt att det behövs en tydlig bortre gräns – något som inte minst ett fall som beskrevs i Läkartidningen förra året satt fingret på.

En nyfödd pojke där man väntat med att klampa navelsträngen hittades blek och slapp 50 minuter efter födseln. Läkarna som beskrev fallet misstänkte att pojken helt enkelt blött tillbaka till moderkakan när han låg på mammans bröst.

»Det snabba hemoglobinfallet, att andra orsaker till blödning kunnat avskrivas samt att pojken stabiliserades helt efter blodtransfusion talar för detta. Placentan var placerad på en lägre nivå än barnet, vilket bedöms ha bidragit till blodflödet«, skrev de i Läkartidningen.

– Jag träffar barnmorskor som säger att de väntar längre än tills placentan avgått. De säger att det inte är någon fara och att det »aldrig händer någonting«, säger Ola Andersson och fortsätter:

– Men det här kan ju vara en väldigt ovanlig biverkan. Det kanske bara händer en gång på 500, men det är ju en tillräckligt allvarlig biverkan för att man inte ska säga att det är ok att vänta längre.

Rekommendationen avråder tydligt från lotusfödsel, eftersom fallrapporter pekar på att det kan utgöra en risk för exempelvis infektion, sepsis och gulsot.

– Även ur ett sunt förnuftperspektiv är det svårt att tänka sig vilka fördelar det skulle innebära för barnet att behålla sin placenta helt kopplad. Man förväntar sig ju inte att mer blod kommer in till barnet efter att placenta har avgått, säger Ola Andersson.

Rekommendationen avråder även från mjölkning av navelsträngen eftersom forskning visat att det snabba blodflödet kan orsaka hjärnblödning hos åtminstone riktigt för tidigt födda barn.

–  Även om man inte har noterat den biverkan eller något liknande hos fullgångna så ser vi inte att vi kan ställa oss bakom någonting som är potentiellt farligt men där man kanske inte i studier har kunnat visa det ännu.

Ola Andersson hoppas att den nya rekommendationen ska göra att barnmorskor och förlossningsläkare känner en större trygghet.

– Jag tror att det är viktigt att vi kommer med tydliga riktlinjer och rekommendationer som barnmorskor och förlossningsläkare kan använda både internt för att diskutera sina rutiner, men också som stöd när de svarar på önskemål från blivande föräldrar om att vänta längre, säger han.

Läs också:
Extremt sen avnavling kan leda till blodförlust hos nyfött barn

 

 

Nya riktlinjer ska lira med praxis

  • För fullgångna välmående barn rekommenderas avnavling när navelsträngen är tunn och slapp – senast vid placentas avgång – vid vaginal förlossning och vid en minut efter kejsarsnitt.
  • Vid födsel före vecka 35 rekommenderas avnavling tidigast efter en minut hos såväl välmående barn som hos barn i behov av stabilisering, oavsett förlossningssätt.
  • Hos barn i behov av neonatal hjärtlungräddning rekommenderas avnavling så att HLR kan påbörjas före 60 sekunder efter födseln.