Som Läkartidningen tidigare berättat ser den ekonomiska framtiden dyster ut för den offentliga verksamheten de kommande åren. I oktober justerade SKR sina beräkningar, där skatteunderlaget tuggades ned av pris- och löneökningar, samt inflationskostnader för pensionerna.

Nu när SKR:s halvårsvisa ekonomirapport kommit, vilken försenats av regeringsbildning och ovanligt sen budgetproposition, bekräftas att kommuner och regioner står inför två tuffa år 2023 och 2024. Hög inflation, stigande räntor och en annalkande lågkonjunktur är orsaken.

– Man drabbas som alla andra av högre räntor, högre kostnader för livsmedel, drivmedel och allt annat som blir dyrare, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, i ett uttalande på organisationens webbplats.

Bokslutet för 2022 väntas sammantaget bli förhållandevis starkt: 8 miljarder för regionerna och 32 miljarder för kommunerna. Men 2023 bedöms 17 regioner gå med underskott. Totalt väntas regionerna gå back 11 miljarder kronor, medan kommunerna väntas gå plus 8 miljarder.

Nästa år är kommuner och regioner lovade hjälp av staten i generella bidrag. 2024 ser i nuläget mer bekymmersamt ut, konstaterar SKR. Sektorn totalt går mot 24 miljarder kronor minus.

Rapporten finns på SKR:s webbplats.

Läs även:
SKR:s skatteprognos: Större skatteintäkter äts upp av utgifterna
SKR:s chefsekonom: Värsta ekonomiska läget på 30 år