Regionen investerade i anläggningen för ett år sedan, med delfinansiering från Naturvårdsverkets satsning Klimatklivet. Minskningen motsvarar 550 ton koldioxid, enligt regionen.

– Patienten får lustgas via en mask, vad vi kallar en dubbelmask, som har både in- och utsug. Insuget tillhandahåller lustgasen medan utsuget fångar upp det som patienten andas ut och spillet som patienten inte andas in, säger Oskar Eriksson Valta, ingenjör på Centrallasarettet i Växjö, på Region Kronobergs webbplats.

Masken suger upp gasen som går vidare till anläggningen, lustgasdestruktorn, där gasen värms upp och sönderdelas i syre och kväve som sedan släpps ut i atmosfären.  Tidigare forslades gasen bort för att skydda personalen på förlossningsavdelningarna, men då släpptes den bara rakt ut. Anläggningen fångar dock inte alla utsläpp på sjukhuset. Även om anläggningen oskadliggör nästan all gas som den processar, 98 procent, så kommer inte all gas dit. En del gas försvinner i läckage på förlossningen. Förlossningsavdelningarna, som är kopplade till destruktorn, förbrukar det mesta av sjukhusets lustgas. Men övriga avdelningar som använder lustgas, till exempel specialisttandvården och barn- och ungdomsavdelningarna, är inte anslutna till den nya anläggningen. Mängden gas som passerar genom destruktorn kan mätas, och mängden landar enligt preliminära siffror på 550 ton koldioxidekvivalenter på ett år, enligt Oskar Eriksson Valta. Det uppskattas vara 63 procent mindre än tidigare.

Lustgas är 300 gånger kraftigare som växthusgas jämfört med koldioxid, sett i ett 100-årsperspektiv.

Projektet kostade mellan 2,5 och 3 miljoner kronor, varav Klimatklivet bidrog med hälften, enligt Oskar Eriksson Valta.

Satsningen på lustgasdestruktorn är en av de insatser som gjorts enligt regionens hållbarhetsprogram för åren 2019–2023. Alla mål i hållbarhetsplanen kommer dock inte att uppnås, enligt regionen. Bland annat har antibiotikaanvändningen i regionen ökat och är på samma nivåer som före pandemin. Mer läkemedel har också kasserats på grund av att ett lager byggdes upp under pandemin som sedan inte användes.