Nyligen klubbade Region Skåne igenom budgeten för 2023, vilken är lagd av de styrande partierna M, KD och L, med stöd av SD. En av sakerna som sticker ut är en ny »incitamentsmodell« för elektiv operationsverksamhet.
Med modellen, som ska testas under 2023, ska en del av sjukhusens ersättning knytas till utförd produktion. Morot eller piska – syftet är att korta köerna till operation.
Läkarförbundet Skåne, som samlar fyra lokalföreningar, har en avvaktande hållning i frågan. Men varnar för vissa negativa effekter.
– Det kan leda fel; det beror på hur man hanterar det i verksamheten. Det kan till exempel ge undanträngningseffekter, säger Thomas Zilling, vice ordförande i Läkarförbundet Skåne, tillika kirurg.
Ett exempel skulle kunna bli att verksamheterna börjar »räkna pinnar« och satsar resurserna på det som ger mest ersättning. Som exempel nämner Thomas Zilling att verksamheter skulle kunna prioritera dagkirurgi om det är svårt att få vårdplatserna att gå ihop; patientgrupper ställs mot varandra.
Ett annat exempel han nämner är att utbildning skulle kunna trängas undan. Om kirurgi görs inom det offentliga möjliggör det också utbildningsplatser för exempelvis läkare, men om den upphandlas på korta kontrakt till privata aktörer tappar man den aspekten.
– I den bästa av världar finns en långsiktighet i verksamheten både avseende finansiering och vårdflöden för att det ska bli bra för alla parter. Men det bygger på att det finns tillräckliga resurser beträffande vårdplatser och tillgång till kompetent personal. Det tänkandet saknar man lite i den här budgeten, säger Thomas Zilling.
Maria Wadman, ordförande i Läkarförbundet Skåne, är inne på samma spår.
– Så länge man inte löser grundproblemen, att vi inte kan operera fullt ut på de salar vi har, tror jag inte att incitamentsmodellen kommer att påverka speciellt mycket.
Hon menar att det kan bli positivt att sjukhusen tvingas se över vilka sårbara system de har, där bemanningen ofta är på marginalen att gå ihop. Men hon påpekar också att det kan bli mycket övertid för läkare, och att läkare ofta är dåliga på att registrera sådan.
– Risken är att de läkare som kommer på fråga att jobba med det här, kommer att jobba alldeles för mycket utan att vi ser det.
Incitamentsmodellen för operationsverksamheten ska föra över knappt 2,8 miljarder kronor från sjukhusstyrelserna till hälso- och sjukvårdsnämnden. De ska sedan betalas till styrelserna efter utförda operationer, tillsammans med extra pengar för att öka produktionen.
Det nya systemet gör att sjukhusen får 25 procents fast kostnadstäckning och 75 procent fördelade efter utförda operationer. Sjukhusstyrelsernas samlade bidrag, i alla verksamheter, är drygt 16 miljarder kronor i 2023 års budget. Hela bidragsbudgeten inom hälso- och sjukvård uppgår till 42,5 miljarder.
Systemet testas alltså nu under 2023. Året därpå är det tänkt att det ska anammas i bredare omfattning.
Trots varningarna från Läkarförbundet Skåne, är man inte helt negativt inställd. Det återstår att se hur modellen ter sig i praktiken kommande år.
– Vi hade många frågor när den här budgeten kom upp. Men vi har inte reserverat oss emot den eller den här incitamentsmodellen. Vi har ställt frågor och fått ganska lugnande svar, berättar Thomas Zilling angående möten som facket haft med tjänstemannasidan i regionen.
– Läkarförbundet har förtroende för regionens ekonomiska tjänstemän, och de fungerar lite som krockkuddar gentemot politiken.
Budgeten finns på Region Skånes webbplats.
