Skyddsombud 6:6a-anmäler akuten vid Astrid Lindgrens barnsjukhus

Problemen på barnakuten i Solna är inte nytillkomna. I början av 2022 undertecknade 251 barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Sachsska barnsjukhuset ett upprop om en alltmer pressad situation för barnsjukvården i Stockholm. Dessutom har Läkarföreningen och Vårdförbundet på Karolinska universitetssjukhuset tidigare påtalat brister i arbetsmiljön på barnakuten i Solna för arbetsgivaren.

Men trots en »samsyn« om problemet och flera åtgärder från arbetsgivarens sida, kvarstår problemen menar facken, som i förra veckan lämnade in en 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket.

– Det är en mycket pressad arbetssituation på barnakuten där vi ofta har svårt att hitta platser för svårt sjuka barn som behöver vårdplats på avdelningarna. Det skapar en stress hos personalen, vilket i slutänden hotar patientsäkerheten, säger Pia Malmquist, överläkare på barnakuten och lokal facklig representant för ledningsläkargruppen.

I anmälan påtalar facken bristen på personal, främst sjuksköterskor, till följd av uppsägningar och föräldraledighet och att den bemanningspersonal som hyrs in inte alltid har barnkompetens. De lyfter också att strukturen för återbesök måste förändras då den i nuläget skapar en ökad belastning för en »redan utmattad personalgrupp på barnakutmottagningen«.

– Situationen är framför allt en konsekvens av att det saknas kvalificerade sjuksköterskor som vill arbeta inom dygnet-runt-vården. Arbetsgivaren har försökt hantera detta lokalt på olika sätt och med de verktyg och mandat den har, men trots det har vi inte sett att det lett till fler medarbetare och en förbättring av arbetsmiljön, säger Pia Malmquist.

Från arbetsgivarens sida framhåller man att man till stor del delar fackens bild och att man med olika åtgärder försökt förbättra situationen. Det handlar bland annat om olika utvecklingsprogram och särskilda kompetensstegar för att skapa attraktiva tjänster för läkare och omvårdnadspersonal.

– Men vi har svårt att konkurrera lönemässigt och framför allt arbetstidsmässigt med till exempel digitala vårdgivare, bemanningspersonal och öppenvård, säger Malin Ryd Rinder, medicinskt verksamhetsansvarig på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Hur reagerar ni som arbetsgivare på den här 6:6a-anmälan?

– Att få det är ju på ett sätt ett misslyckande när man tänker på att vi har gjort en massa saker men inte nått ända fram. På det stora hela är det en tillgänglighetsfråga. Vart ska patienterna ta vägen om de inte kommer fram i primärvården och om det inte finns vårdplatser när de kommer till akuten? De här sakerna äger ju inte vi som enskild verksamhet utan beror på ett systemfel som kräver åtgärder från högre ort, vilket också facken lyfter.

I samband med att infektionssäsongen dragit igång på allvar vittnar många akutsjukhus om ett extra pressat läge. Förra veckan rapporterade Läkartidningen om situationen på just Astrid Lindgrens barnsjukhus, som Malin Ryd Rinder då beskrev som »mycket, mycket ansträngd«.

– Det är ett oerhört ansträngt vårdplatsläge inom hela akutsjukvården och så även inom barnsjukvården. Efter pandemin har vi haft en mycket hög belastning och när det gäller barn har vi sedan våren 2021 legat i högsäsongsläge nästan hela tiden. Vi klarar ju tillfälliga toppar men inte den konstant höga belastningen med nuvarande kapacitet.

Pia Malmquist delar bilden och påtalar att arbetsgivaren har gjort stora insatser för att öka beredskapen i den nuvarande situationen, bland annat genom att stryka elektiv vård för att tillföra resurser. Samtidigt säger hon att det inte räcker.

– Situationen vi befinner oss i nu kommer ju att blåsa över, som alla sådana här infektionstoppar, men varje gång vi tar ut ännu mer av de som fortfarande är kvar i vården blir kostnaden högre på längre sikt. Samhällsmässigt måste man nu börja fundera på vilken typ av vård det är man vill ha.

Vad hoppas ni att anmälan ska leda till?

– Att det görs en genomlysning av hur vårdpersonal, som faktiskt håller på med vård av patienter, har det i sin arbetsmiljö. Men vi tror inte att det ska komma en arbetsmiljöinspektör och fixa läget. Anmälan är snarare en viktig markering om ett tillstånd som har byggts upp under en ganska lång tid i ett extremt komplext system, med många aktörer där samband brutits upp, och där den tidigare regionledningen hade en ideologisk målsättning som vi nu betalar priset för, säger Pia Malmquist.

Från arbetsgivarhåll ser emellertid Malin Ryd Rinder att det finns saker man kan ta itu med här och nu för att förbättra flödena på akuten.

– Ungefär en tiondel av akutens patienter kommer tillbaka – antingen för planerade återbesök eller för att man blivit sämre. Våra specialiserade mottagningar i Solna har visserligen akuta tider, men de har också en enorm press på att upprätthålla systemen för sina kronikerpatienter. Här skulle vi behöva en lite mer generell återbesöksstruktur för de akuta besök som inte kräver den högspecialiserade vården.

– Det går lite på tvärs med det högspecialiserade sjukhuset, men vi behöver kunna göra båda delarna för att ha en bra uppbackning för våra akuta patienter, och där behöver vi jobba lite snabbare för att få det till stånd.

Ett annat problem, enligt Malin Ryd Rinder, är den fysiska utformningen av den nuvarande akuten. Tillsammans med facken har man därför tagit fram en förstudie på en ombyggnadsplan som nyligen lämnats in.

– Den nuvarande akutmottagningen är inte byggd riktigt som en akutmottagning, vilket gör det svårt för folk att samarbeta. Även om det blir en tuff period hoppas vi att ombyggnaden kan starta nästa år.

Den inlämnade 6:6a-anmälan behandlas nu av Arbetsmiljöverket.