Tre regioner står inför 2023 redo för svårbehandlade självskadepatienter

Nationella enheter för patienter med allvarligt, ofta livshotande självskadebeteende – där annan psykiatrisk vård inte hjälpt – har varit på tal i många år.

Till slut tog Västra Götalandsregionen saken i egna händer eftersom regioner och landsting inte kunde komma överens om en gemensam finansieringsmodell för den kostsamma vården. För tre år sedan öppnade en särskild avdelning med tio vårdplatser med placering på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra, där behandlingen vilar på metoden dialektisk beteendeterapi.

Nu har alltså såväl Västra Götalandsregionen som Stockholm och Skåne fått tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, NHV, för den här patientgruppen från och med 1 januari 2023. Både Stockholm och Skåne får tillstånd att ta emot såväl vuxna som barn.

Region Stockholm uppger för Läkartidningen att de är redo att ta emot remisser för initial bedömning från och med i januari men att det krävs en del förarbete innan inläggning kan ske.

»Inom Psykiatri Nordväst planerar vi för att på sikt ta emot upp till tio patienter, även om verksamheten startar upp stegvis. Verksamheten startar upp i lokaler på Danderyds sjukhus, men regionen tittar efter andra lokaler långsiktigt, skriver Ywonne Lindqvist Hemmingsson, verksamhetschef för Psykiatri Nordväst, som får ansvar för vården för vuxna, i ett mejl till Läkartidningen.

För barn och unga kommer fyra platser att finnas tillgängliga inom BUP Stockholms heldygnsvård.

Även Region Skåne är redo. Enligt Eva-Lena Brönmark, verksamhetschef för vuxenpsykiatrin i Lund, och Sofie Westling, överläkare i NHV-teamet, kommer verksamheten att öka successivt under första och andra kvartalet efter hand som all personal kommer på plats.

»Vården kommer att bedrivas som ett högspecialiserat konsultationsteam som arbetar från Lund och uppsöker remitterande verksamhet. Ur patientens perspektiv kommer vården att bedrivas på hemorten. Det finns därför ingen formell begränsning av antalet platser«, skriver de till Läkartidningen.

Sofie Westling konstaterar att den högspecialiserade vården riktar sig patienter som inte blivit bättre av, eller kunnat tillgodogöra sig, evidensbaserade metoder.

»Regelrätt evidensbaserad vård saknas alltså för målgruppen. Inte sällan kan dessa individer vara inlagda under långa perioder och ha ett långvarigt, svårt suicidnära beteende«, skriver hon.

Ett viktigt fokus blir därför att driva och utveckla vården samt att utvärdera vilka interventioner som har effekt, anser hon.

Läs också:
Tre regioner får grönt ljus för nationell vård för självskadepatienter
Sahlgrenska öppnar högspecialiserad enhet för självskadepatienter