Med RS-virus, influensa och magsjukevirus i omlopp har ett redan ansträngt läge på barnakuten på Karolinska universitetssjukhuset, förvärrats. Som Läkartidningen tidigare rapporterat gjorde facken vid sjukhuset i början av december en 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket om bristande arbetsmiljö och nyligen riktade Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, kritik mot barnakuten för att det inte finns tillräckligt med vårdplatser.

Barnläkare som Dagens Nyheter har talat med bekräftar bilden av ett ansträngt läge – både på barnakuten i Solna och i Huddinge, och att barn skrivs ut »lite tidigare än vi hade velat«.

– Patientsäkerheten hotas ju när det blir ett stort inflöde. Det är små, svårt sjuka barn det handlar om och det krävs mycket kontroller och omvårdnad. Det blir svårt för omvårdnadspersonalen att hinna med, säger Katarina Wide, barnläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, till DN.

Men trots det pressade läget är nu Karolinska universitetssjukhuset det enda av Stockholmssjukhusen som inte gått upp i stabsläge.

– Jag får en känsla av att tröskeln är högre när det gäller barnsjukvården. Inte av illvilja, men det märks inte lika mycket i resten av vården, säger Katarina Wide.

Svante Nordgren är temachef för barnsjukvården på Karolinska universitetssjukhuset och säger till DN att han delar bilden av en pressad situation, men att den samtidigt är under kontroll. Han menar heller inte att ett stabsläge automatiskt skulle förbättra situationen.

– Jag kan konstatera att stabsläget har blivit en symbolfråga och ibland efterlyses även symbolvärdet i det. Men för mig är det viktigare hur vi bäst mobiliserar kapacitet och får en optimal styrning – och jag kan inte se att den skulle bli bättre i ett stabsläge, säger han till DN.

Den största utmaningen är enligt Svante Nordgren bristen på vårdplatser, men han menar att om patienten behöver inläggning »så fixar vi det«. Han ser heller inte patientsäkerheten som hotad.

– Patientsäkerhet är inte en etta eller en nolla. Vår största utmaning är som sagt vårdplatsbristen, framför allt under infektionstider.

Liksom andra verksamhetsansvariga som Läkartidningen talat med tidigare, menar Svante Nordgren att hela vårdsystemet behöver ses över – inte minst tillgängligheten till primärvården.

– Uppemot 40 procent av alla patienter på akuten hade kunnat få hjälp på primärvårdsnivå. Men det är ju ingen som kommer och sätter sig på en akutmottagning om man såg andra alternativ, säger Svante Nordgren till DN.

Läs även:

Danderyd sjukhus upp i stabsläge

Astrid Lindgrens barnsjukhus får kritik i stora vårdplatsgranskningen

Skyddsombud 6:6a-anmäler akuten vid Astrid Lindgrens barnsjukhus

Pressat infektionsläge på akuten vid Astrid Lindgrens barnsjukhus