Enligt den så kallade betaamyloidhypotesen är ansamlingar av proteinet betaamyloid i hjärnan en orsak till Alzheimers sjukdom. Men jakten på ett läkemedel som kan bromsa sjukdomen har innehållit många bakslag.
Därför väckte en fas 3-studie som publicerades i New England Journal of Medicine i slutet av november stor uppmärksamhet.
Som Läkartidningen berättat visade studien att behandling med svenskutvecklade lekanemab – en monoklonal antikropp som blockerar så kallade protofibriller av betaamyloid – gav en måttlig bromsning av försämringen av kognition och funktion vid Alzheimers sjukdom jämfört med placebo.
Nu har alltså FDA gett klartecken för behandlingen – som alltså får namnet Leqembi – vid Alzheimers sjukdom. Enligt myndigheten bör behandling inledas hos patienter med mild kognitiv störning eller mild Alzheimers sjukdom, vilket är den population som studerats i kliniska prövningar.
Det rör sig om ett villkorat godkännande, baserat på data från en fas 2-studie. I ett pressmeddelande strax efter FDA:s beslut meddelade dock företaget Eisai att en kompletterande ansökan om ett fullständigt godkännande, med data från fas 3-studien, lämnats in till myndigheten.
Lekanemab bygger på en upptäckt av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Han grundade företaget Bioarctic, som stått för den tidiga utvecklingen av antikroppen. Därefter har japanska Eisai tagit arbetet vidare tillsammans med amerikanska Biogen.
Enligt ett pressmeddelande från Bioarctic kommer Leqembi »bli tillgängligt i USA under eller före veckan som inleds den 23 januari«.
Glädjen över beskedet om en – om än måttlig – klinisk effekt av lekanemab har grumlats av rapporter om tre dödsfall under en öppen förlängningsstudie, där deltagare som tidigare fått placebo kunde få lekanemab. Deltagarna avled efter att ha drabbats av hjärnsvullnad och mikroblödningar i hjärnan – något som misstänkts ha kunnat ha en koppling till behandlingen.
Det är sedan tidigare känt att antikroppar riktade mot betaamyloid kan ge upphov till oftast övergående svullnad i hjärnan, ibland tillsammans med mikroblödningar – så kallade amyloidrelaterade avbildningsabnormaliteter, aria.
Misstankar finns om att behandling med antikroppar riktade mot betaamyolid kan vara särskilt riskfyllt hos patienter med så kallad cerebral amyolid angiopati – inlagring av amyloid i hjärnans blodkärl – vilket är vanligt hos patienter med Alzheimers sjukdom.
Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet, skriver i en kommentar till Läkartidningen:
»Biverkningarna får anses allvarliga och vägas mot ganska blygsam effekt och hög kostnad«.
Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet – som varit konsult för Eisai och Bioarctic under 2022 – anser att det är mycket viktigt att undersöka de rapporterade fallen noga för att i största möjliga mån försöka bedöma om behandling med lekanemab kan ha spelat roll i varje enskilt fall.
– Innan detta är klart kanske man ska vara försiktig med både trombolys samt antikoagulantia hos patienter som nyligen påbörjat behandling med lekanemab. Det är under de första 6 månaderna med lekanemab som riskerna för aria är störst, säger han.
Oskar Hansson tycker att FDA:s beslut var mycket väntat.
– För mig är nästa beslut viktigare, det vill säga om FDA kommer att godkänna lekanemab enligt deras ordinarie bedömning. Personligen tror jag att FDA kommer att göra detta eftersom både fas 2- och fas 3-studierna föll ut positivt på kliniska utfallsmått, säger han.
Eisai har som mål att ansöka om marknadsföringstillstånd i Europa senast under det första kvartalet 2023.
