SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering är en av Sveriges 344 myndigheter. Uppdraget är att vetenskapligt utvärdera olika metoder och insatser inom hälso- och sjukvård och tandvård. Sedan 2015 har man också uppdrag att göra detsamma inom socialtjänsten.

– I dagens samhällsklimat far det runt mycket falska nyheter, osanningar och tyckanden. SBU står för förankringen i vetenskapen och alla områden vi arbetar med ska vara grundade i vetenskapen så långt som möjligt. Det är en jätteviktig roll, säger Britta Björkholm.

Britta Björkholm, generaldirektör SBU. Foto: Magnus Glans.

I september tillträdde hon tjänsten som generaldirektör för SBU, efter att under lång tid arbetat på först Smittskyddsinstitutet och sedan Folkhälsomyndigheten. I grunden är Britta Björkholm mikrobiolog med fokus på bakteriefloran i mag-tarmkanalen.

Som avdelningschef för smittskydd och hälsoskydd på Folkhälsomyndigheten blev hon snabbt en av »expertkändisarna« från de många pressträffarna om pandemins utveckling.

Hur var det att hamna så i hetluften?

– I början var det så klart overkligt. Jag som alla andra på myndigheten jobbade otroligt mycket och intensivt och fick väldigt mycket gjort under kort tid. Det blev också en enorm sammanhållning när alla lämnade sina vanliga arbetsuppgifter och fokuserade på samma sak.

Ni blev ofta ifrågasatta – ibland ganska hårt. Hur var det?

– Alla statliga myndigheter och offentliga verksamheter ska tåla granskning och tåla att bli granskade. Det är så det ska vara och något annat alternativ finns inte i en demokrati. Vi ser ju hur det är när det är tvärtom, i länder som inte styrs på ett demokratiskt sätt. Men det är klart att det samtidigt var en stor press och dessutom i en situation där man inte hade svar på alla frågor.

Hur ser du på ditt nya uppdrag som generaldirektör för SBU?

– Att det är viktigt, för att myndigheten är viktig. Att vara representant för myndigheten och representera den statliga kunskapsstyrningen är väldigt fint.

SBU har bland annat en upplysningstjänst dit beslutsfattare kan vända sig med frågor om behandlingar av olika slag. En typisk fråga kan vara »finns det underlag för att metoden x skiljer sig från y«. Efter en systematisk genomgång av litteraturen presenterar sedan upplysningstjänsten ett svar.

Men myndigheten tar också fram rapporter och kunskapsunderlag – både på uppdrag av regeringen, andra myndigheter och på eget initiativ. Ibland upptäcks att det saknas tillräcklig kunskap för att kunna svara på en viss fråga, vilket då blir en »kunskapslucka«.

– Det finns hur många som helst och alla de kunskapsluckor som myndigheten identifierat finns samlade i vår databas, säger Britta Björkholm.

För att rangordna vilka kunskapsluckor som är mest angelägna att täppa till använder sig myndigheten av en särskild metod där patienter, brukare, anhöriga och professionen får prioritera de viktigaste områdena.

– Vi har också en dialog med forskningsfinansiärer där vi pekar på områden där det behövs mer forskning om hur olika behandlingar och metoder står sig vetenskapligt. Ett tips till forskare som vill söka pengar är därför att kolla bland SBU:s kunskapsluckor, säger Britta Björkholm.

Vilken kunskapslucka skulle du själv vilja täppa till?

– Det är svårt att prioritera och säga bara en, men just nu håller vi på med ett stort arbete kring svår psykisk ohälsa och där finns det en hel rad med frågeställningar som känns oerhört angelägna.

Som relativt ny på jobbet handlar det om att lära känna verksamheten och skaffa sig en bild av både dess styrkor och svagheter, säger Britta Björkholm. De senaste åren har SBU växt och har nu runt 90 medarbetare.

– Jag gillar struktur och process och det är viktigt att vi organiserar oss så att vi gör så mycket verksamhet som möjligt med de medel vi har. Jag ser också att vi kan arbeta med att göra oss mer synliga och relevanta i den sfär vi befinner oss.

Vilka erfarenheter från Folkhälsomyndigheten tar du med dig i rollen som generaldirektör?

– Jättemånga, bland annat att vi klarade av att göra så otroligt mycket arbete på så kort tid. Det visar att det går att göra myndighetsprocesser betydligt effektivare än man brukar. En annan erfarenhet är bilden av hur hela samhället hänger ihop och hur de olika delarna påverkar varandra – det blev väldigt tydligt under pandemin.

Britta Björkholm lyfter också fram ledarskapet från Folkhälsomyndighetens tidigare generaldirektör Johan Carlson, och senare den nuvarande Karin Tegmark Wisell, som något hon tar med sig till sin egen roll.

– Det handlar om god struktur, tydlig kommunikation och att ge förutsättningar så att medarbetarna kan göra det man är bäst på, inom ramen för vad man ska göra. Men också att stå upp och ta det ansvar man själv har som ledare för hela organisationen.

Britta Björkholm

Ålder: 49 år.
Bor: Bromma, Stockholm.
Familj: Gift, fyra barn.
Gillar: Kulturupplevelser av olika slag, går gärna på Operan.
Läser: Just nu The Dictionary of lost words om orden som blev bortrensade från Oxford Dictionary.
Lyssnar på: P1. Missar ogärna Medierna.