Den 10 januari meddelade Region Västerbotten att förlossningen i Lycksele, som varit tillfälligt stängd sedan 19 december, inte kommer öppnas som planerat 23 januari. Något nytt datum är inte satt. Anledningen till stängningen är, som Läkartidningen har berättat tidigare, att det saknas personal – både läkare och barnmorskor.

De berörda patienterna i Västerbottens inland hänvisas i stället till de två sjukhusen längs kusten i den vidsträckta regionen: Norrlands universitetssjukhus (Nus) i Umeå och Skellefteå lasarett. Det handlar inte bara om födande kvinnor, utan även om patienter med gynekologiska åkommor och sjukdomar.

Beslutet fattades efter att en extern utredning presenterat en rapport, där det konstaterades att det saknas förutsättningar att bedriva en patientsäker vård i Lycksele i dagsläget.

Emma Holmbom, överläkare inom obstetrik och gynekologi i Skellefteå
Foto: Privat

Emma Holmbom, överläkare inom obstetrik och gynekologi i Skellefteå, välkomnar beslutet. Före jul skrev hon en insändare i lokaltidningen med en julönskan till politikerna i Region Västerbotten: Våga stänga ner förlossningen i Lycksele under en längre tid.

»Vi har i två år försökt hålla drömmen vid liv med konstgjord andning, din dröm och min dröm men ingen av oss får det vi vill ha. Personalen åker runt i regionen, täcker luckor, spacklar över risker, vissnar alltmer… Men de som bestämmer vågar inte sätta ord på det som är uppenbart. Utan personal kan vi inte ge trygghet och lugn«, skrev hon i debattinlägget.

De senaste åren har läkare och barnmorskor i Umeå och Skellefteå turats om att täcka upp bemanningsluckorna i Lycksele. Enligt den nya rapporten är risken dock stor att fast anställda säger upp sig om det fortsätter.

– Vi känner en stor lättnad nu. Under det andra året, när det saknades en lösning, började vi känna att det även började bli farligt för resten av förlossningsverksamheten i regionen, säger Emma Holmbom.

Hon fortsätter:

– Men det är också ett sorgearbete. Vi känner starkt med mammorna. Nu behövs beslut om hur vi ska göra förlossningsvården så trygg och säker som det går för våra inlandsgravida.

Emma Holmbom är kritisk till att verksamheterna som påverkas mest av stängningen – akutmottagningen i Lycksele och kvinno- och förlossningssjukvården i Umeå och Skellefteå – inte fått mer tid på sig att förbereda sig.

– Det är egentligen först nu som vår ledning fått mandat att jobba på alternativ. Det är tråkigt att det kom så sent, eftersom det blir en period med mycket osäkerhet och mycket som är oklart. Vi befinner oss i ett vakuum, säger hon och tillägger:

– Vi måste få det dåliga att fungera så bra som möjligt. Man måste till exempel veta vad som gäller om man kommer hit med en vattenavgång utan värkar och bor i inlandet.

Även vid akutmottagningen i Lycksele och för lasarettet i sin helhet får stängningen konsekvenser. Akuten har så kallad samjour, och bland läkarna som bemannar jouren är oron stor. Läkartidningen har tidigare berättat att 14 ST-läkare skickat ett brev till politiker och tjänstemän där de undrar hur de ska agera om patienter exempelvis kommer in med utomkvedshavandeskap eller störtblödningar efter missfall eller abort. Enligt ST-läkarna handlar det inte längre om avstånd, utan om människoliv.

Sedan dess har akutpersonalen i Lycksele fått en halvdagsföreläsning om hur de ska ta hand om de vanligaste gynekologiska tillstånden, berättar Jeff Wennerlund, som är överläkare vid kirurgkliniken och ordförande för Sjukhusläkarna i Skellefteå/Lycksele samt ledamot i Västerbottens läns läkareförening.

– Vi har inte alls sett det här klientelet förut och kommer dessutom troligen få fallen som det är riktigt bråttom med, där man inte ens hinner transportera patienten. Det blir mer jobb plus att vi inte har den kompetens som man behöver och förväntar sig av ett akutsjukhus.

Läkarföreningen har varnat för att Lyckseles roll som akutsjukhus hotas om förlossningen stängs permanent.

– Vi ser inte att man kan ha ett akutsjukhus utan BB och en jourlinje till en gynekolog. Vi blir rumphuggna utan det, säger Jeff Wennerlund.

Ett förslag som lyfts i den nya rapporten är att ge en extern konsult i uppgift att bygga upp verksamheten i Lycksele på nytt för att sedan återstarta. Emma Holmbom tycker idén är bra.

– Vi har så svårt att se hur vi ska kunna vända skeppet när vi står mitt i sörjan på botten. Vi har slutat orka lyfta blicken, så det är bra med nya ögon.

Men hon är tveksam till om det ska vara tre förlossningskliniker i regionen i framtiden.

– Det är en vågskål. Vi behöver mängdträning för att bli duktiga på vårt jobb och sliter med våra gigantiska avstånd. Vi behöver skapa så mycket närhet till patienterna som möjligt för att ge trygghet, men har inte riktigt underlaget till tre förlossningskliniker. Där står vi – i en dragkamp mellan det medicinska och mänskliga.

Läs också:

Så ska förlossningen i Lycksele räddas

ST-läkare protesterar mot stängd förlossning vid Lycksele lasarett

Bakgrund

Förlossningsverksamheten och gynekologin på Lycksele lasarett befinner sig i en djup kris. Sedan november har lasarettet bara två fast anställda barnmorskor trots att det skulle behövas tolv. Och i augusti sade den sista gynekologen upp sig. Barnläkare finns bara vissa vardagar i Lycksele. Vid operation har operationspersonalen och narkosjouren upp till 30 minuters inställelsetid. Det har inte heller gått att få tag på hyrpersonal, enligt Region Västerbotten.

19 december stängdes förlossningen tillfälligt. De första veckorna fanns en jourhavande barnmorska och specialist i obstetrik och gynekologi för att ta hand om akuta fall. Men de senaste veckorna har inte ens det funnits. Kvinnor som ska föda eller har akuta gynekologiska besvär har hänvisats till Norrlands universitetssjukhus i Umeå eller lasarettet i Skellefteå. Förlossningen i Lycksele ska egentligen öppna 23 januari, men det saknas förutsättningar att klara det i nuläget.

Två utredare fick i mitten av december i uppdrag att utvärdera vad som gjorts för att lösa de långvariga problemen i Lycksele och ge förslag på vad som kan göras framåt. De presenterade sin rapport den 9 januari.