Institutet för hälsa och välfärd, THL, som är Finlands motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, meddelade nyligen att kontot THLorg inte längre kommer att uppdateras, vilket finländska medier har rapporterat. Under pandemin ökade anonyma trollkonton som spred desinformation om vaccin och forskning och i slutet av förra året bestämde myndigheten sig för att kolla upp sina nya följare, säger kommunikationschefen Piritta Rautavuori till Hufvudstadsbladet.

– Då visade det sig att majoriteten av dem var anonyma konton utan några egna följare. Det bekräftade vår misstanke om att en äkta växelverkan och diskussion helt enkelt inte går att få till på Twitter.

Med nästan 100 000 följare var det inget enkelt beslut att fatta, men enligt Piritta Rautavuori finns andra kanaler som är bättre lämpade för att sprida vetenskaplig information.

Här i Sverige finns liknande tankegångar på flera håll. På SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, diskuterar man just nu huruvida man ska behålla Twitter om förutsättningarna förändras, skriver Åsa Fagerström, pressansvarig kommunikatör, till Läkartidningen. »Jag vet genom vårt FB-nätverk för myndigheters sociala medier-medarbetare att flera svenska myndigheter avvaktar läget just nu, har slutat annonsera och förmodligen inte kommer att gå med på att betala för att få verifiera sig med blå bock fortsättningsvis. Vissa funderar över alternativ som Reddit eller Mastodon och andra på om endast Linkedin kan fylla kommunikationsbehovet till de aktuella målgrupperna«.

Läkemedelsverket pausade sin närvaro på Twitter för lite mer än ett år sedan, skriver Tobias Enefalk, redaktör för sociala medier: »Vi hade ett stort inflöde av frågor och kommentarer i flera olika kanaler och behövde därför prioritera våra resurser. Diskussionerna på Twitter ledde sällan till en konstruktiv debatt. Vi gjorde bedömningen att det var mer effektivt att rikta vår kommunikation på andra kanaler.«

Arbetsmiljöverket å sin sida har dock inte några planer på att sluta använda Twitter. »Under pandemin genererade våra tweets ibland långa diskussionstrådar, frågor och kommentarer men vi upplevde inte att de kom från fejkkonton«, skriver enhetschefen Magnus Kull. På Arbetsmiljöverket används Twitter mest som källa för omvärldsbevakning och som en kompletterande kanal för att informera om myndighetens frågor. Man har inte heller samma erfarenheter som THL, kanske för att följarna är betydligt färre, tror Magnus Kull.

Folkhälsomyndigheten, som är den myndighet som har synts mest under pandemin, följer visserligen noga diskussionen kring plattformens utveckling, men har än så länge valt att stanna kvar.

»Hittills har vår bedömning varit att fördelarna med att närvara på Twitter överväger nackdelarna«, skriver tillförordnad presschef Sara Rörbecker.