Totalt vårdade Karolinska universitetssjukhuset 328 000 patienter förra året, jämfört med 308 000 år 2021, enligt ett pressmeddelande. Antalet vårdkontakter uppgick sammantaget till nära en och en halv miljon, en ökning med 58 000 sedan året innan.
Ökningen kan förklaras med den satsning på kökapning som inleddes i början av hösten, då sjukhuset satte som uttalat mål att bli köfria till årsskiftet.
– Under pandemin, som påverkade oss starkt även under inledningen av 2022, tvingades vi skjuta fram vård som kunde vänta. Efter sommaren växlade vi upp och ökade antalet mottagningsbesök och operationer. Det är det vi ser resultatet av nu, säger Björn Zoëga i pressmeddelandet.
Karolinska universitetssjukhuset har också vårdat ett ökat antal patienter som inte är hemmahörande i Region Stockholm, totalt 24 000, en ökning med 17 procent sedan 2021. Presstjänsten uppger för Läkartidningen att patienter från alla svenska regioner har vårdats på Karolinska. Flest har dock kommit från Region Sörmland, Region Uppsala och Region Gotland.
– När sjukvården i Sverige är under stor press måste Karolinska hjälpa till. Genom att under lång tid ha haft en i stort sett köfri cancersjukvård har vi bland annat kunnat ge människor från övriga landet livsavgörande behandling. Var du bor ska inte avgöra din tillgång till sjukvård, säger Björn Zoëga.
De vanligaste diagnoserna för utomlänspatienter som behandlas i slutenvården är förmaksflimmer och förmaksfladder, akut hjärtinfart, cerebral infarkt, sekundär malign tumör (metastas) med andra lokalisationer samt könsidentitetsstörningar.
Sjukhuset lyckades inte fullt ut uppnå nollvisionen till årsskiftet, men 82 av 88 köer är borta.
Läs också:
En bit kvar innan Karolinska är köfritt
Nollmål för köer till Karolinska inom räckhåll – men facket är kritiskt
