– Flera kommuner har hört av sig, Göteborg ringde i höstas till exempel. Jag sa: »Anställ inte en läkare, be i stället regionen att anställa en medicinskt ansvarig äldrevårdsöverläkare«. Vill man ändå ha en kommunal läkare måste man först och främst fundera över hur rollen ska se ut, säger Johan Herlin Ejerhed.
Efter att ha konstaterat att Sverige misslyckats med att skydda de äldsta mot smittan föreslog Coronakommissionen att kommunerna skulle få möjlighet att anställa egna läkare. Det skulle höja kompetensen inom äldreomsorgen, menade man. På samma sätt resonerar regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna. Av Tidöavtalet framgår att man både vill se ett krav på medicinskt ansvariga läkare i kommunerna – och att en utredning ska tillsättas om att ge kommuner rätt att anställa läkare i den kommunala vården. Men innan lagen har ändrats kan kommuner inte anställa läkare för direkt patientkontakt. Däremot finns alltså möjligheten att anställa läkare på en övergripande och strategisk nivå i kommunerna. Läkartidningens kartläggning från i somras visade att minst ett tjugotal kommuner var intresserade av ett sådant upplägg. Hittills har dock bara två kommuner, Stockholm och Örebro, gått hela vägen och testat.
Först ut var Stockholm. Där klev Johan Herlin Ejerhed, specialist i internmedicin, i september 2021 på en ny tjänst som kommunal läkarstrateg. Det var ett politiskt initiativ som inte föregicks av någon utredning om hur rollen skulle se ut, säger Johan Herlin Ejerhed. Han menar att det var modigt av kommunen att bara kasta sig ut – även om rollen utvecklades på ett annat sätt än han hade tänkt sig.
– Jag kom till ett blankt blad på äldreförvaltningen. Tillsammans med mina chefer har vi utformat upplägget efterhand och mot slutet bestod arbetsuppgifterna av att som utredare eller strateg jobba med de befintliga budgetuppdragen.
I praktiken tittade Johan Herlin Ejerhed exempelvis på hur möjligheterna till ett gemensamt journalsystem med regionen såg ut. Han undersökte också hur den palliativa vården på äldreboenden skulle kunna förbättras och hur hemtjänsten arbetade med skydds- och begränsningsåtgärder vid demenssjukdom.
– Sedan har jag också varit ett bollplank åt alla andra på äldreförvaltningen. Det var inte så många funderingar kring det rent medicinska utan mer att man ville ha en läkares synpunkt på olika frågor. Hur ser den medicinska utvecklingen ut och är det något vi ska ta hänsyn till när vi avgör hur många platser som behövs på äldreboenden?
Tanken var att uppdraget skulle sträcka sig över ett och ett halvt år men redan i början av december gick Johan Herlin Ejerhed till en ny tjänst som medicinskt ansvarig läkare på Capio Legevisitten. Han tonar dock ner det faktum att han slutade i förtid.
– När jag slutade var det samtidigt som den nya budgeten kom så jag var klar med mina uppdrag och skulle inte ha hunnit haka på något nytt. Förvaltningsåret var slut helt enkelt, säger han.
Men visst har svårigheter funnits. Stockholms stad är en koloss, med tretton olika stadsdelar som alla är egna huvudmän för äldreomsorgen, plus äldreförvaltningen som inte kan styra över stadsdelsförvaltningarna. Systemet är trögrörligt, menar Johan Herlin Ejerhed.
– Det är som ett stort plockepinn. Rör man en pinne rasslar det till någon annanstans. Det är svårt att förändra, men så måste det också vara för att det inte ska uppstå ryckigheter i det hela.
Han tycker dock att det är synd att kommunen har valt att inte utvärdera hans uppdrag. Själv har han erbjudit sig att medverka i en utvärdering om önskan finns.
– Det är ju många kommuner som säkert undrar hur det gick, säger han.
Äldredirektör Patric Rylander förklarar avsaknaden av en utvärdering med att anställningen varken varit ett uppdrag eller ett projekt och att det därför inte heller utvärderas som ett sådant, skriver han i ett mejl till Läkartidningen. Framöver vill man anställa en ny läkarstrateg, men först behöver organisatorisk placering och uppdrag diskuteras, precis som Johan Herlin Ejerhed är inne på.
»Min bedömning är ändå att förvaltningen behöver en kompetens på den nivån för det fortsatta utvecklingsarbetet inom äldreomsorgen, men också inom den kommunala hälso- och sjukvården i ett bredare perspektiv, inte minst mot bakgrund av det pågående god och nära vård-arbetet«, skriver Patric Rylander.
Men Johan Herlin Ejerhed tycker inte att alla kommuner ska anställa egna läkare, vare sig som medicinskt ansvariga eller för direkt patientkontakt. Bättre vore att börja med 21 regionala äldrevårdsöverläkare med nära samverkan med kommunerna, snarare än 290 kommunala läkartjänster, en i varje kommun, menar han.
– Om man gör det lätt för sig: Ska vi anställa 290 eller 21 läkare? Då är ju svaret givet – klart att vi ska börja med att anställa 21. Det vore en bra utgångspunkt för att se hur stort behovet av medicinskt ansvariga läkare är i kommunerna. Får man till ett bra samarbete tror jag att behovet av medicinskt ansvariga läkare i kommunerna minskar ganska mycket.
Med det resonemanget skulle din egen tidigare tjänst skrotas?
– Ja, så skulle man kunna uttrycka det. Men det är upp till Stockholms stad att avgöra vilken medicinsk kompetens de behöver och i vilken form.
Läs också:
Äldreministern vill få fler läkare att söka sig till geriatrik och kommuner
Ett tjugotal kommuner vill anställa läkare: »Behöver rätt kompetens«
(uppdaterad 2023-01-12)
