På tisdagskvällen beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Västerbotten, som Läkartidningen har berättat, om en räddningsaktion för förlossningen vid Lycksele lasarett som varit stängd sedan 19 december. Planen är att ta hjälp av ett konsultbolag som får totalansvar för bemanning, både på barmorske- och läkarsidan. De ska tillsammans med den nuvarande fast anställda personalen bygga upp verksamheten. Ett nytt grepp ska testas – den så kallade »Lyckselemodellen«, vilket innebär en barnmorskeledd förlossning. Under tiden hålls förlossningen stängd, hur länge är oklart ännu.

– Vi sätter i gång arbetet direkt med att verkställa nämndens beslut och vi kommer att både involvera och informera berörda successivt under arbetets gång, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Brita Winsa i ett pressmeddelande.

Två utredare, chefsläkaren Sofie Jacobsson och konsulten Anders Sylvan, fick i mitten av december i uppdrag att ge förslag på vad som kan göras framåt. Politikerna har i stort gått på deras linje. Anders Sylvan, som är kirurg i grunden men har haft flera ledande chefspositioner genom åren, tror det är fullt möjligt att rädda kvar förlossningen om man kraftsamlar och tänker nytt. Enligt honom finns ett stort engagemang hos personalen på Lycksele lasarett, som han tycker är viktigt att ta till vara på framöver.

– I våra intervjuer har vi noterat att det finns en väldigt stark framtidsanda bland dem som jobbar på sjukhuset. Det är en bra grogrund. I intervjuerna framkommer ingen känsla av att man har gett upp hoppet, säger han till Läkartidningen.

Personalen vid lasarettet i Lycksele gläds åt tisdagens beslut, enligt Jeff Wennerlund. Han är ordförande för Sjukhusläkarna i Skellefteå/Lycksele, ledamot i Västerbottens läns läkareförenings styrelse och arbetar som överläkare vid kirurgkliniken i Lycksele.

– Det är positivt att man bestämt att man ska försöka satsa för att se till att ha tillräckligt med personal här i Lycksele. Det har varit flera år när man inte riktigt velat ta sådana beslut. Men nu tror jag politikerna inser att antingen gör de det nu eller så kommer det aldrig bli någon mer BB här.

Samtidigt är många tveksamma om det verkligen kommer att gå vägen, enligt honom.

– Vi är så pass luttrade här efter allt som hänt. Men vi hoppas att det blir bra på sikt.

Cecilia Nordenson, ordförande i Västerbottens läns läkareförening, säger i en kommentar att läkarföreningen är »mycket glada för att man satsar på att kunna behålla förlossningsverksamheten, då den är av stor betydelse för hela inlandet och även för att långsiktigt kunna behålla Lycksele som akutsjukhus«.

En annan glad nyhet för läkarna som kom under tisdagen är att hälso- och sjukvårdsdirektören fått i uppdrag att inleda förhandling om ett nytt schablonavtal för läkarna. Cecilia Nordenson har beskrivit det som en av de viktigaste åtgärderna för att rädda verksamheten i Lycksele.

»Eftersom vi verkligen försökt få till ett nytt schablonavtal i Lycksele är vi naturligtvis glada över nämndens stöd. Däremot tycker vi att det är lite bekymmersamt att ledningen själva inte verkar ha förstått vilket värde schablonerna har för läkarna i Lycksele och vilken betydelse det har för möjligheterna att bemanna«, skriver hon i ett mejl.
Cecilia Nordenson uppger att avsaknaden av avtal är en starkt bidragande orsak till att Centrum för obstetrik och gynekologis verksamhet i Lycksele inte har kunnat upprätthållas.
Jeff Wennerlund håller med. Enligt honom är det inte bara nödvändigt för att kunna rekrytera gynekologer utan även för att behålla andra jourtunga läkarspecialiteter och för att bemanna ambulanshelikoptern som är stationerad vid lasarettet. Även där är bemanningsläget skört. I dag finns det till exempel bara en fast narkosläkare kvar i Lycksele, enligt Jeff Wennerlund.

När det gäller den nya modellen med barnmorskeledd förlossning har han inga större synpunkter. Emma Holmbom är mer tveksam. Hon är överläkare inom obstetrik och gynekologi i Skellefteå. Sjukhuset i Skellefteå kommer, tillsammans med Norrlands universitetssjukhus i Umeå, få ta emot födande kvinnor liksom kvinnor med akuta gynekologiska besvär från Västerbottens inland.

– Det knepiga är att veta vem som får den där svåra komplikationen. Som läkare arbetar jag med att säkra från risker, medan barnmorskeperspektivet mer är att trygga det normala. Jag ser en utmaning med en barnmorskeledd förlossning utan läkarstöd med de avstånd som vi har här. Personligen skulle jag inte vara trygg med att vara ansvarig för en sådan modell, säger Emma Holmbom.

Läs även:
Förlossningen i Lycksele uppskattas kosta tre miljoner kronor i månaden
Lättnad och sorg efter beskedet om förlossningen
Så ska förlossningen i Lycksele räddas
ST-läkare protesterar mot stängd förlossning vid Lycksele lasarett

Besluten som nämnden fattade

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade under tisdagen den 17 januari:

  • att skyndsamt initiera en upphandling av ett konsultbolag med totalansvar för bemanning, både läkar- och barnmorskekompetens, som komplement till nuvarande fast personal. Sedan ska verksamheten successivt växla över till bemanning i egen regi igen.
  • att förlossningsverksamheten i Lycksele stängs under upphandlings- och uppbyggnadsfasen för återstart senare under 2023.
  • att hälso- och sjukvårdsdirektören vidtar åtgärder för att säkra omhändertagande av patienter med akuta gynekologiska besvär som söker vård vid Lycksele lasarett.
  • att hälso- och sjukvårdsdirektören tar fram en uppskattning av den möjliga kostnaden för denna lösning samt jämförande siffror för den nuvarande förlossningsverksamheten vid länets två övriga enheter i Umeå och Skellefteå.
  • att hälso- och sjukvårdsdirektören utser projektgrupp där den större delen är lokalt förankrade medarbetare som skyndsamt arbetar för en långsiktig lösning utifrån Lyckselemodellen, vilket innebär barnmorskeledda förlossningar.
  • att hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att involvera medarbetare från Lycksele i framtagandet av upphandlingsunderlaget så att den externa aktör som får totalansvaret gör det i samklang med Lyckselemodellen, vilket gör det lättare när verksamheten återgår i egen regi
  • att hälso- och sjukvårdsdirektören vidtar åtgärder för att trygga och säkra omhändertagandet av de föräldrapar i inlandet som beräknas föda under tiden fram tills uppstart av förlossningen i Lycksele är klar
  • att hälso- och sjukvårdsdirektören tar fram en tidsplan för beslutad upphandling liksom utvecklingsarbete med redovisning på hälso- och sjukvårdsnämnden i februari.
  • att hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att inleda förhandling om ett nytt schablonavtal för läkarna.

Arbetsutskottet ska framöver få rapporter om hur det går varje månad. Eftersom satsningen spräcker hälso- och sjukvårdsnämndens budget som den ser ut i nuläget, ber nämnden regionfullmäktige om att skjuta över mer pengar. När verksamheten ska starta på nytt är inte heller sagt, men enligt regionpolitikerna kan det dröja ända till hösten.

Källa: Region Västerbotten

BAKGRUND

Förlossningsverksamheten och gynekologin på Lycksele lasarett befinner sig i en djup kris. Sedan november har lasarettet bara två fast anställda barnmorskor trots att det skulle behövas tolv. Och i augusti sade den sista gynekologen upp sig. Barnläkare finns bara vissa vardagar i Lycksele. Det har inte heller gått att få tag på hyrpersonal, enligt Region Västerbotten.

19 december stängdes förlossningen tillfälligt och har varit stängd sedan dess. De första veckorna fanns en jourhavande barnmorska och specialist i obstetrik och gynekologi för att ta hand om akuta fall. Men de senaste veckorna har inte ens det funnits. Kvinnor som ska föda eller har akuta gynekologiska besvär har hänvisats till Norrlands universitetssjukhus i Umeå eller lasarettet i Skellefteå.

Två utredare fick i mitten av december i uppdrag att utvärdera vad som gjorts för att lösa de långvariga problemen i Lycksele och ge förslag på vad som kan göras framåt. De presenterade sin rapport den 9 januari.

Förlossningen i Lycksele är Sveriges minsta sett till antal förlossningar, med färre än 300 förlossningar per år.