Undersökningen Liv och hälsa genomfördes våren 2022 av de fem regionerna. Ungefär sju av tio svarande över 18 år tyckte att de hade en bra hälsa. Men resultatet visar även – liksom tidigare liknande studier visat – att den självskattade hälsan varierar med kön, ålder, utbildning och livssituation. Kvinnor mår sämre än män, och socioekonomiska faktorer har stor betydelse för hur människor mår. Personer med kort utbildning mår sämre än dem med eftergymnasial utbildning. Ekonomin spelar också in. Personer med lägre inkomstnivå mår sämre än dem som tjänar bättre. Yngre mår också generellt bättre än äldre, enligt den nya undersökningen.

I alla de fem regionerna har andelen som snusar ökat, medan färre röker. Sedan 2004 har andelen med riskkonsumtion av alkohol minskat i åldersgruppen 18–49 år, men ökat bland dem som är 70 år eller äldre.

44 procent av de vuxna uppger att de besökt vården för egna besvär eller sjukdom de senaste tre månaderna. De allra flesta besöker vården fysiskt men sju procent har använt digitala besök. Av dem som besökt sjukvården säger 42 procent att de diskuterat levnadsvanor vid sitt eller sina besök.

Den skyddsfaktor som har starkast samband med god hälsa är att trivas med sitt arbete. Andra starka skyddsfaktorer är att känna sig säker och trygg där man bor, känna tillit till andra människor, ha någon att anförtro sig åt, vistas utomhus i grönområden minst någon gång i veckan samt att ha tillgång till personligt stöd. De starkaste riskfaktorerna är stress, betungande hemarbete, ofrivillig ensamhet och isolering samt att ha svårigheter med löpande utgifter.

När det gäller ensamhet, var det de yngsta och de äldsta som besvärades mest av ensamhet.

– Att ha någon att dela sina innersta känslor med och att känna tillit till andra människor har stor betydelse för hälsan. Bland dem som saknar dessa skyddsfaktorer har cirka hälften bra hälsa, säger Anu Molarius som är epidemiolog i Region Värmland och en av de ansvariga för undersökningen i ett pressmeddelande från Region Värmland.

2018 antog riksdagen ett nytt övergripande mål och en ny målstruktur för folkhälsopolitiken: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Kartläggningen som de fem regionerna har gjort är värdefull eftersom den ger möjlighet att följa hälsans utveckling över tid och göra riktade insatser där behoven är som störst, enligt Anu Molarius.

– Vi vet i dag att genom minskad rökning, minskad riskkonsumtion av alkohol och ökad fysisk aktivitet kan enskildas hälsa och livskvalitet men också folkhälsan förbättras, samtidigt som det kan påverka samhällsekonomin positivt.

Läs också:
Stora skillnader i hälsa i Sverige
Kommissionen för jämlik hälsa: Stärk Folkhälsomyndighetens roll

 

 

Undersökningen Liv och hälsa

Undersökningen Liv och hälsa genomförs vart fjärde eller femte år sedan år 2000 via enkäter med frågor om hälsa, levnadsvanor, livsvillkor och vårdkontakter. Samma frågor ställs till den vuxna befolkningen i regionerna Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro län.

Undersökningen 2022 genomfördes februari–maj.