För nästan tio år sedan började Sveriges tre storstadsregioner samarbeta kring en gemensam upphandling av vårdinformationssystem. Det samarbetet kantrade, men 2017 var Region Skåne klar med sin egen upphandling, och valet hade då fallit på det amerikanska Cerner Millennium. Västra Götalandsregionen (VGR) kom att göra samma val året därpå. Värdet av upphandlingarna uppgick till 1,7 respektive 2,1 miljarder kronor.
De främsta anledningarna till att VGR valde Millennium framför utmanarna var dess funktionalitet och företaget Cerners »erfarenhet av implementering och samverkan i stora komplexa sjukvårdsorganisationer«.
– Styrkan vi i dag har med Cerner är att de dels är ett globalt företag och dels har en större kraft att utveckla systemet, säger Boel Mörck, som förutom reumatolog är digitaliseringsdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande i programstyrgruppen för VGR:s Millennium.
VGR:s krav gjorde att exempelvis det svenska sy-stemet Cosmic föll bort tidigt i upphandlingsprocessen.
– Man bestämde från början att vi skulle ha ett stort sammanhängande region-gemensamt system som var väl beprövat. Då innebär det att det måste finnas ett visst antal installationer i andra länder, men därmed valde man bort de fungerande svenska system som utvecklas i andra regioner, säger Anders Thurin.
Han är överläkare i Göteborg, sekreterare i Sjukhusläkarna och vetenskaplig sekreterare i Svensk förening för medicinsk informatik. Anders Thurin tillhör också den skara läkare som fått en större inblick i arbetet med Millennium, då han tidigare satt i gruppen som arbetade med upphandlingen.
Skånes och VGR:s resa med Millennium har inte varit problemfri. Den ursprungliga tidsplanen har fått revideras ett antal gånger och ansträngt relationen mellan företaget Cerner och regionerna. För knappt ett år sedan anklagade VGR Cerner för avtalsbrott på grund av förseningarna, då systemet ursprungligen skulle ha börjat införas 2021, men också på grund av en begränsad funktionalitet från start. Ett par månader senare skickade Skåne en liknande skrivelse till Cerner.
Men frågan är om de båda regionerna har haft orimliga förväntningar på tidsplanen mot bakgrund av svensk lagstiftning.
– Jag tror att både vi som företag och de som klienter underskattade effekten av svensk integritetsskyddslagstiftning, säger Michael Pomerance, vd för Cerner Sverige och general manager, och som i fjol flyttade till Sverige och Helsingborg för införandet av Millennium.
Han menar att Sveriges lagstiftning skiljer landet från de andra 50 som Cerner har kunder i. Skåne och VGR, och i förlängningen därmed även Cerner, tycks ha underskattat svårigheterna.
Efter regionernas kritik mot Cerner tog företaget fram nya tidsplaner, och nu är alla parter på banan igen. Västra Götaland blir först ut att sjösätta Millennium i delar av regionen 2024.
Sedan slutet av hösten samarbetar också Skåne och VGR närmare än tidigare. Ambitionen är att Sverige ska ha ett Millennium, inte två olika versioner.
– Dels tror vi att det blir enklare för oss som svenska kunder, att vi är större och starkare och pratar med samma språk. Dels blir det enklare för Cerner om de, när de behöver göra förändringar, kan göra det på en version i ställer för på två, säger Boel Mörck.
Också läkarföreningarna samtalar om Millennium över regiongränserna. I både Skåne och Västra Götaland tycker man att vårdpersonal i allmänhet har fått en för dålig inblick – i synnerhet tidigare i processen, även om utvecklingsarbetet som sedermera tagit vid involverar fler.
– Det är frapperande hur lite man sett av systemet. Om man ändå hållit på ett par år och konfigurerat systemet, borde man ha kunnat visa upp ungefär hur det ser ut. Det är få människor som ens sett demoversionen av det. Någon bred förankring har inte ens börjat, säger Anders Thurin.
Inför sitt årsmöte i januari hade Sjukhusläkarna i Göteborg skickat ut en enkät till medlemmarna om införandet av Millennium. Vid den här artikelns pressläggning hade bara 10 procent svarat, men bland svaren finns ett mönster.
– Det är rätt många som är oroliga och har lågt förtroende för processen, säger Anders Thurin.
Karin Filipsson är överläkare på Skånes universitetssjukhus, ordförande i Sjukhusläkarna Lund och sitter i en referensgrupp som kontinuerligt har möten med arbetsgivaren om införandet. Hon tycker att arbetsgivarens information är knapphändig och inte tar upp de problem hon får höra om av läkarkåren.
– Det är klart att man inte kan gå igenom varje enskild detalj som inte fungerar. Men det verkar finnas vissa stora saker som varit svårare att få att fungera. Det har vi fått väldigt knapphändig information om i den här gruppen.
Ett exempel är läkemedelslistorna i sjukhusvården, där läkemedlen i dagens system grupperas efter ATC-koder efter verkningsmekanismer och användningsområden. Karin Filipsson tycker att förändringar i läkemedel då syns tydligare än vid kronologisk eller alfabetisk ordning, som Millennium främst arbetar med.
– Det är en patientsäkerhetsrisk. Det är en liten detalj, men avgörande. Om man byter antibiotika hamnar läkemedlen på olika ställen i läkemedelslistan.
– Det är en jättestor hjälp för oss om de grupperas på vårt sätt, och vi är vana vid det.
Harald Roos, läkare och ordförande i styrgruppen för Millennium i Skåne, bekräftar att man kommer att ha ett annat system än ATC, och flera saker som rör läkemedel kommer att bli annorlunda.
– Det har varit en väldig diskussion kring detta. Våra chefläkare har varit mycket involverade, och bedömningen av alla de här experterna är att det kommer att bli annorlunda, men det kommer att fungera bra ändå. De skulle aldrig godkänna något som inte fungerar ur ett patientsäkerhetsperspektiv.
En annan aspekt är att läkarna tycker sig se att systemet kommer att innebära fler klick. Och fler klick är något som de flesta läkare är måttligt intresserade av, med potentiell frustration och musarm som farhågor.
Harald Roos säger att det kan bli mer klick i Millennium, men att det beror på att mer information samlas i ett system i stället för i flera och att det finns andra saker som i stället sparar tid.
– Ska vi nu eliminera alla »post-it«-lappar och vid-sidan-om-anteckningar, kommer det att kräva fler klick. Sedan kommer det att finnas rätt mycket ordinationsmallar och sådant som underlättar mycket, säger Harald Roos.
Andra saker kan ändras i läkares vardag också. Karin Filipsson påpekar att Millennium i princip tvingar fram realtidsdokumentation.
– Att dokumentera i realtid är jättebra, om man hinner med. Men för att hinna med behöver vi vara fler. Det finns ofta annars inget egenvärde i att realtidsdokumentera om jag har tagit hand om mina patienter.
Harald Roos säger att systemet inte omöjliggör att skjuta upp dokumentation till exempelvis nästa dag.
– Men det är inte det som är tanken med systemet. Och jag tror personligen att om man har en mottagning och dikterar
den i efterhand blir det inte bra.
I dag är grupperna som arbetar med införandet stora. För exempelvis Skånes del handlar det om 300 personer som arbetar i sjukvården, varav ett 50-tal läkare. Cerner å sin sida har också 300 personer som arbetar med införandet.
Som tidigare nämnts har integritetsskyddet varit en central springande punkt.
– Cerner-systemet är mycket mer öppet och prioriterar att all information ska finnas alltid, vilket är jättebra ur ett perspektiv. Men vi vet också att vi har en integritetsskyddslagstiftning att anpassa oss till, och det tycker jag har varit en av de svårare nötterna att knäcka, säger Harald Roos.
Därtill gör amerikansk lagstiftning att landets myndigheter kan begära ut data från system där driften sköts av ett amerikanskt företag, i detta fall Cerner.
VGR har valt att sköta driften själva, men Skåne låter Cerner sköta den. Skåne vände sig till Integritetsskyddsmyndigheten (Imy) som avrådde från att använda tjänster i tredje land.
– Det ändrade en stor del. Cerner fick ändra sin strategi och lägga all support inom EU. Då kom vi ifrån en del av den problematiska amerikanska lagstiftningen. Men den andra delen kvarstår: även om vi har ett avtal med Cerner Sverige, är det ändå ett dotterbolag till en amerikansk koncern, säger Harald Roos, som berättar att servrarna kommer att stå i Stockholm.
– Där har vi gjort ett genomgripande arbete. Både vi internt i vår risk-analys och våra politiker känner att vi kommit så långt vi kan, och vi har ett politiskt beslut att vi kan migrera data till servrarna.
Cerner å sin sida säger att regionerna har avtal med Cerner Sverige AB, alltså ett svenskt bolag. Därför svarar det mot svensk lag, inte amerikansk.
Det finns fler saker som skiljer regionerna åt. I VGR kommer anestesi, laboratoriemedicin och intensivvård efter flera år av diskussioner att upphandla separata system då de varit osäkra på Millenniums kvalitet. Också i Skåne ligger labben utanför Millennium, och man behåller dagens operationsplaneringssystem ett tag till, men på övriga plan kommer regionen att använda Cerners system.
I Västra Götaland har det precis blivit klart att alla kommuner också kommer att använda Millennium, vilket underlättar kommunikationen mellan vårdgivare. Så blir det dock inte i Skåne.
Regionerna rullar ut Millennium på lite olika sätt, och båda väljer att göra det successivt, där man sparar de stora universitetssjukhusen till sist. På så sätt ska det bli säkrare och lättare att fixa problem. I Skåne börjar man i Ystad och Simrishamn.
– Där håller vi på ett halvår innan vi lägger till några mindre lasarett. När det väl är klart är vi redo för den stora utmaningen: universitetssjukhuset. Och det blir ungefär ett år senare, säger Harald Roos.
Utforska kartan nedan och läs mer i följande artiklar:
Nästa år byter halva Sverige journalsystem
Utmaningar när Sussa-regionerna byter system
Fjärde gången gillt för upphandling i Stockholm?
(uppdaterad 2024-02-28)
