I dag, tisdag, presenterar Socialstyrelsen 21 kompetensområden med 69 underliggande mål för fast läkarkontakt inom primärvården för regeringen. Dessa mål ska bidra till att primärvården ger en »god och nära« vård, som en del av primärvårdsreformen. Målen kan vara exempelvis att »Kunna handlägga hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för barn och ungdomar« inom kompetensområde Barn och ungdomar, eller »Uppvisa kunskap om socialförsäkringssystemet och dess tillämpningar« inom kompetensområde Försäkringsmedicin. 

Maria Hilberth, enhetschef på Socialstyrelsen.

Maria Hilberth, enhetschef på Socialstyrelsen, förklarar att dessa kompetensmål nu knyter ihop säcken med olika stöd och vägledningar från Socialstyrelsen vad gäller fast läkarkontakt. Förra våren presenterades även ett nationellt riktmärke för fast läkarkontakt med 1 100 invånare per specialist inom primärvården.

– Vi vill förstärka själva uppdraget att vara fast läkarkontakt och tydliggöra det. Att ta fram dessa kompetensmål såg vi som det bästa sättet att göra det. Det är ett välkänt sätt, både inom Socialstyrelsens värld och ute i andra sammanhang, säger Maria Hilberth.

Kompetensmålen är frivilliga att följa, men Maria Hilberth hoppas att de ändå kommer att användas flitigt som stöd, särskilt om andra specialister än allmänmedicinare blir fasta läkarkontakter.

– Målen kan också vara väldigt värdefulla för ST-läkare i allmänmedicin i sin dialog med sin handledare, säger Maria Hilberth.

Fram till 2010 krävdes det specialistutbildning i allmänmedicin för att axla rollen som fast läkarkontakt. Efter att lagen ändrades öppnades möjligheten för andra läkare att ta på sig rollen. Fortfarande är en majoritet av alla läkare inom primärvården specialister i allmänmedicin, men 6,5 procent hade ingen specialistutbildning alls enligt  Vårdanalys senaste rapport i frågan. Regeringen uttrycker i sin proposition att inriktningen fortfarande är att specialister i allmänmedicin blir de fasta läkarkontakterna, men bristen på dessa har gett andra specialister ett större utrymme inom primärvården.

– Vi tycker att det är positivt att det finns en öppenhet. Det är fortfarande allmänmedicinare som dominerar och har man en annan specialtet, kan de här kompetensmålen vara ett bra stöd, säger Maria Hilberth.

Varför är dessa mål bra för läkarkåren?

– Jag tror det bidrar till en bättre förutsättningar i arbetet. Man kan stödja sig på de här kompetensmålen själv och det ger en extra tyngd att befinna sig i primärvården och vilja verka där. Jag hoppas att läkarna ser det här som en trygghet.

De nationella målen som har satts upp för kontinuitet inom primärvården har inte uppnåtts, visade en rapport från Vård- och omsorgsanalys som Läkartidningen nyligen berättat om. Enligt Maria Hilberth behövs det tid för alla nya riktlinjer och mål att landa i verksamheterna.

– Det här är ingen quick-fix, utan handlar om ett systematiskt arbete som vi inte ska ha för bråttom med att följa upp. Vi får ha en ödmjukhet för situationen och belastningen i regionerna. Vi kommer att göra det här uppföljningsarbetet tillsammans med regionerna.

Socialstyrelsen har också publicerat en ny rapport där bakgrunden och arbetet med att ta fram kompetensmålen beskrivs.

Läs mer:
Flera regioner inför riktvärden för antal invånare per läkare
Socialstyrelsen: 1100 invånare per specialist i primärvården
Lång kvar till nationella mål om kontinuitet inom primärvården

Kompetensmålen är indelade i följande kompetensområden:

    1. Primärvårdens uppdrag, ansvar och förutsättningar
    2. Lagar och andra regler
    3. Allmänmedicinskt arbetssätt och förhållningssätt
    4. Etik
    5. Personcentrering
    6. Möten och kommunikation med patienter och närstående
    7. Samverkan
    8. Teamarbete
    9. Lärande
    10. Försäkringsmedicin
    11. Läkemedel
    12. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete
    13. Uppföljning och rehabilitering
    14. Äldre
    15. Barn och ungdomar
    16. Psykisk ohälsa
    17. Riskbruk, skadligt bruk och beroende
    18. Personer med funktionsnedsättning
    19. Personer i utsatthet
    20. Invånare i glesbygd
    21. Palliativ vård i livets slutskede